Katinka Faragó
I den här artikeln ska vi utforska Katinka Faragó och dess inverkan på olika aspekter av vardagen. Katinka Faragó har varit föremål för intresse och debatt under lång tid, och dess inflytande sträcker sig till flera områden, från politik till populärkultur. Vi kommer att dyka in i de olika aspekterna som gör Katinka Faragó till ett relevant och intressant ämne, och analysera hur det har utvecklats över tiden. Från dess ursprung till dess nuvarande relevans kommer vi att dyka ner i en fullständig analys av Katinka Faragó och dess betydelse i vårt samhälle.
| Katinka Faragó | |
| Född | Katherina Faragó 16 december 1936 Wien |
|---|---|
| Död | 26 november 2024 (87 år) Vaxholm, Sverige |
| Medborgare i | Österrike och Sverige |
| Sysselsättning | Filmproducent, scripta |
| Make | Måns Reuterswärd |
| Föräldrar | Alexander Faragó |
| Utmärkelser | |
| Guldbaggen för bästa film (1991) Litteris et Artibus (2009) Hedersguldbaggen (2017) | |
| Redigera Wikidata | |
Katinka Faragó, eg. Katherina Faragó, född 16 december 1936 i Wien, Österrike, död 26 november 2024 i Vaxholm, Stockholms län, var en svensk filmproducent och scripta.
Biografi
Katinka Faragó, som var av judisk börd, kom med sin familj till Sverige 1940 undan judeförföljelserna. Hennes far, författaren Alexander Faragó, som skrev filmmanus till ett antal svenska filmer, tog ibland med henne på filminspelningar. Det ledde till att hon redan vid 17 års ålder blev scripta vid filmatiseringen av Harry Martinsons Vägen till Klockrike (1953). Ett par år senare började hon arbeta med Ingmar Bergman. Det samarbetet kom att vara i 30 år; Faragó arbetade med Bergman på 19 filmproduktioner.
Faragó var anställd som scripta på Svensk Filmindustri 1955–1965. Hon var sedan frilansande scripta under ett decennium innan hon började arbeta som produktionsledare. Under sju år var hon produktionsledare vid Bergmans filmbolag Cinematograph och blev därefter utsedd till produktionschef och producent vid Svenska Filminstitutet 1985–1990. Åren 1990 till 2002 var hon producent vid Sandrews.
Faragó gifte sig 1963 med Raymond Lundberg och efter att makarna skilts gifte hon 1984 om sig med TV-producenten Måns Reuterswärd. Hon fick två döttrar i första giftet varav en är advokaten Clea Sangborn.
Priser och utmärkelser
- Guldbaggen för bästa film, för God afton, Herr Wallenberg, 1991
Litteris et Artibus, 2009- Hedersguldbaggen, 2017
Filmografi (urval)
Producent
- 1984 – Bakom jalusin, regi Stig Björkman
- 1987 – Hip hip hurra!, regi Kjell Grede
- 1989 – Kvinnorna på taket, regi Carl-Gustaf Nykvist
- 1990 – Blankt vapen, regi Carl-Gustaf Nykvist
- 1990 – Hjälten, regi Agneta Fagerström-Olsson
- 1990 – God afton, Herr Wallenberg, regi Kjell Grede
- 1991 – Önskas, regi Lars Johansson
- 1992 – Jönssonligan & den svarta diamanten, regi Hans Åke Gabrielsson
- 1993 – Sista dansen, regi Colin Nutley
- 1995 – Alfred, regi Vilgot Sjöman
- 1996 – Juloratoriet, regi Kjell-Åke Andersson
- 1997 – Tic Tac, regi Daniel Alfredson
- 2003 – Kommer du med mig då, regi Kjell Grede
- 2004 – Populärmusik från Vittula, regi Reza Bagher
Produktionsledare
- 1976 – En dåres försvarstal (TV-serie), regi Kjell Grede
- 1978 – Höstsonaten, regi Ingmar Bergman
- 1981 – Sally och friheten, regi Gunnel Lindblom
- 1982 – Fanny och Alexander, regi Ingmar Bergman
- 1986 – Offret, regi Andrej Tarkovskij
Scripta
- 1954 – Gud Fader och tattaren, regi Hampe Faustman
- 1957 – Det sjunde inseglet, regi Ingmar Bergman
- 1958 – Jazzgossen, regi Hasse Ekman
- 1964 – Älskande par, regi Mai Zetterling
- 1964 – 491, regi Vilgot Sjöman
- 1971 – Utvandrarna, regi Jan Troell
- 1975 – Trollflöjten, regi Ingmar Bergman
Referenser
- Katinka Faragó i Vem är hon 1988
- Intervju med Katinka Faragó i Sydsvenskan 10 maj 2008
- Katinka Faragó på Bergman.se
- Sommar i P1 med Katinka Faragó (2018)
- Katinka Faragó på Svensk Filmdatabas
Noter
- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0267026co0047972, läst: 17 juli 2016.
- ^ Česko-Slovenská filmová databáze, 2001, ČSFD person-ID: 131339.
- ^ www.acmi.net.au, webb-ID på ACMI: creators/77342.
- ^ läs online, www.expressen.se .
- ^ läs online, www.ingmarbergman.se , läst: 13 juli 2024.
- ^ ”Personsök”. birthday.se. https://www.birthday.se/Katherina-Farago/Vaxholm/1936/136f3a72aa. Läst 18 juni 2018.
- ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/937410?query=Farago
- ^ ”Filmproducenten Katinka Faragó död”. SVT Nyheter. 26 november 2024. https://www.svt.se/kultur/filmproducenten-katinka-farago-dod. Läst 26 november 2024.
- ^ https://www.ratsit.se/19361216-Katherina_Farago_Vaxholm/U4BkGDYgN3sjYw_oFBQIkMyg8s3ZOIq-2sKFwWmpUUM
- ^ Text: TT (26 november 2024). ”Katina Faragó död”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/filmprocenten-katinka-farago-dod/. Läst 26 november 2024.
- ^ ”En klippa bland nerviga genier”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2008-05-10/en-klippa-bland-nerviga-genier. Läst 23 januari 2017.
- ^ https://minnessidor.fonus.se/memorial_page/memorial_page_ads.php?order_id=456397&set_site_id=2&cat=ads&sign=d7f37bfa7a8bbea9512f0e07f2f8598b
- ^ Sveriges Radio (29 november 2024). ”Clea Sangborn – om Tove-fallet, hatet och valet att sluta - Söndagsintervjun”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/clea-sangborn-om-tove-fallet-hatet-och-valet-att-sluta. Läst 29 november 2024.
Vidare läsning
- Katinka och regissörerna: 125 filmer och 55 år bakom kameran, Birgitta Kristoffersson & Katinka Faragó, Malmö: Arena, 2008. ISBN 978-91-7843-269-1
| |||||
|