Katarina Frostenson

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Katarina Frostenson, utforska dess mest relevanta aspekter och ge en heltäckande vision av detta ämne. Från dess ursprung till dess historiska utveckling, genom dess praktiska tillämpningar idag, kommer vi att analysera på djupet varje aspekt av Katarina Frostenson, och avslöja data och kuriosa som du kanske inte kände till. Dessutom kommer vi att undersöka dess inverkan på olika områden, från kultur till vetenskap, och reflektera över dess relevans i det aktuella sammanhanget. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande upptäcktsresa om Katarina Frostenson.

Katarina Frostenson
Katarina Frostenson under nomineringen till Augustpriset i kategorin skönlitteratur 2013.
Katarina Frostenson under nomineringen till Augustpriset i kategorin skönlitteratur 2013.
Född5 mars 1953
Stockholm, Sverige Sverige
YrkeFörfattare
Lyriker
Översättare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1978–
Make/makaJean-Claude Arnault
(gift sedan 1989)
SläktingarGeorg Frostenson (far)
Anders Frostenson (farbror)
Sven Frostenson (kusin)
Karin Frostenson (kusin)
Tucholskypristagaren Uladzimir Njakljajeu och Katarina Frostenson i Stockholm 2014.

Alma Katarina Frostenson Arnault, ogift Frostenson, född 5 mars 1953 i Brännkyrka församling i Stockholm,[1] är en svensk lyriker och översättare. Hon var ledamot av Svenska Akademien 1992–2019 på stol nr 18.

Biografi

Tidiga år

Katarina Frostenson är dotter till agronom Georg Frostenson och kurator Britta Elmdahl Frostenson,[2] brorsdotter till psalmförfattaren Anders Frostenson samt kusin till Sven och Karin Frostenson. Hon växte upp i Hägersten[3] och Sollentuna.[4]

Författarskap

Frostenson debuterade med I mellan 1978 och beskrevs 1985 på Dagens Nyheters litteratursida som att hon "kommit att inta en framskjuten position i den nya svenska poesin".[5] De tidiga verken var en egensinnig och ofta svårtillgänglig diktning inriktad på själva språkets klang och sammansättning. Med Joner (1991) skedde en förnyelse med berättande inslag av myt och saga, bland annat med en diktsvit influerad av den medeltida balladen Jungfrun i hindhamn. Denna inriktning fortsattes i den tematiskt närbesläktade Tankarna (1994) samt Korallen (1999). Frostenson provade även en sagoinfluerad stil i prosaform med den uppmärksammade Berättelser från dom (1992). I Flodtid (2011) märktes ännu en förnyelse med en större öppenhet inför omvärlden och samtiden.

Frostenson har även haft framgång som dramatiker. Hon debuterade som författare för scenen 1990 med fyra monodramer som har blivit uppförda på scen och i radio. 2 Skådespel från 1996 uruppfördes på Kungliga Dramatiska Teatern.[6] Hon skrev librettot till Sven-David Sandströms opera Staden som uruppfördes på Kungliga Operan 1998.[7] År 2002 sattes Kristallvägen upp på Judiska teatern i Stockholm.[8]

Forum-konflikten och utträdet ur Svenska Akademien

Tillsammans med sin make, Jean-Claude Arnault, drev Frostenson kulturföreningen Forum som arrangerade litteraturaftnar och tvärkulturella evenemang med ekonomiskt stöd av Svenska Akademien.[9][10] Verksamheten upphörde 2017 sedan maken anklagats och dömts för sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkt.[11][12] Detta ledde till en allvarlig konflikt inom Akademien. Frostenson anklagades för bland annat jäv i samband med Forums finansiering och för att ha läckt upplysningar om Nobelpriset i litteratur till maken.[13] Denne skall sedan ha sålt informationen vidare.[14] Frostenson meddelade den 12 april 2018 att hon inte längre skulle delta i Akademiens arbete. Hennes utträde tillkännagavs 18 januari 2019.[15]

Frostensons böcker K (2019) och F (2020) beskriver händelseförloppet från hennes synpunkt. Hon hävdar där att maken blivit oskyldigt dömd för våldtäkt. Sverige kallar hon ett land där "megärorna" härskar.

Bibliografi

Poesi

  • 1978 – I mellan
  • 1980 – Rena land
  • 1982 – Den andra
  • 1985 – I det gula: tavlor, resor, ras
  • 1987 – Samtalet
  • 1989 – Stränderna
    • Italiensk översättning: La fonte del suono (Crocetti, 2011)
  • 1991 – Joner: tre sviter
    • Rumänsk översättning: Ioni (Polirom, 2003)
  • 1992 – Berättelser från dom
  • 1994 – Tankarna
    • Tysk översättning: Die in den Landschaften verschwunden sind (Carl Hanser, 1999)
  • 1994 – Jan Håfström: en diktsvit till Jan Håfström och till verk av honom
  • 1999 – Korallen
    • Spansk översättning: El coral (Simon editor, 2003)
  • 2000 – Från Rena land till Korallen (dikter i urval)
  • 2004 – Karkas: fem linjer
  • 2008 – Tal och regn
  • 2011 – Flodtid
    • Dansk översättning: Flodtid (på dansk ved Pia Tafdrup, 2013)
    • Lettisk översättning: Plūdu laiks (Mansards, 2013)
  • 2013 – Tre vägar
  • 2015 – Sånger och formler
  • 2018 – Sju grenar
  • 2021 – A : andra tankar
Dramatik
  • 1990 – 4 monodramer
    • Serbisk översättning: Monodrame (Stubovi kulture, 1997)
    • Polsk översättning: 4 monodramy (Ksiegarnia Akademicka, 1999)
  • 1996 – Traum / Sal P (två skådespel)
    • Kroatisk översättning: Salpetrijer (Stubovi kulture, 2002)
  • 1998 – Staden – en opera (libretto)
  • 2000 – Kristallvägen / Safirgränd (två skådespel)
  • 2006 – Ordet: en passion
Fotoböcker (tillsammans med Jean-Claude Arnault)
  • 1989 – Överblivet
  • 1996 – Vägen till öarna
  • 2002 – Endura
Sakprosa
  • 1978 – Raymond Chandler och filmen
  • 1990 – Moira (om konstnären Håkan Rehnberg)
    • Tysk översättning: Moira: ein Bild in 29 Teilen 1988 (Kleinheinrich, 1991)
  • 1992 – Artur Lundkvist: inträdestal i Svenska Akademien
  • 2001 – Skallarna (essä publicerad tillsammans med Aris Fioretos)
  • 2019 – K (Biografi), Bokförlaget Polaris
  • 2020 – F – en färd (Biografi), Bokförlaget Polaris
  • 2023 – Alma, Bokförlaget Polaris

Översättningar (urval)

Priser och utmärkelser

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  2. ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital 
  3. ^ ”Att kunna formulera sorg är ett slags glädje” Artikel av Viola Bao i Svenska Dagbladet den 13 oktober 2015.
  4. ^ Sveriges befolkning 1970
  5. ^ DN:s litteratursida, Eva Ekselius, Torkel Rasmusson, Madeleine Gustafsson, Otto Mannheimer (18 augusti 1985). ”Nya Dikter - Katarina Frostenson, Torbjörn Astner”. Dagens Nyheter. https://arkivet.dn.se/tidning/1985-08-18/223/18. Läst 19 januari 2019. 
  6. ^ ”Wanås Vänners litteraturdag – Tre vägar, Blod i salongerna och Vad ska vi göra med varandra” (Pressmeddelande). Wanås konst: Bertilsson, Sofia. 13 augusti 2014. http://news.cision.com/se/wanas-konst/r/wanas-vanners-litteraturdag---tre-vagar--blod-i-salongerna-och-vad-ska-vi-gora-med-varandra,c9634684. Läst 22 maj 2018. 
  7. ^ ”Katarina Frostenson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katarina-frostenson. Läst 25 maj 2020. 
  8. ^ ”Recension "Kristallvägen": Grymma handlingar och mörka djup - men roligt”. Svenska Dagbladet. 18 mars 2002. https://www.svd.se/grymma-handlingar-och-morka-djup-men-roligt. Läst 14 april 2018. 
  9. ^ ”Pressmeddelande från Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. http://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska-akademien-2. Läst 13 april 2018. 
  10. ^ Karin Thurfjell (20 april 2018). ”Akademien: Oönskad intimitet har förekommit”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/akademien-befinner-sig-i-en-allvarlig-kris. Läst 4 oktober 2018. 
  11. ^ Hugo Lindkvist: "Kulturrådet granskar sina utbetalningar till Klubben" Dagens Nyheter 13 mars 2018
  12. ^ Aldo Sartori (6 december 2018). ”Kulturprofilen Jean-Claude Arnault döms för våldtäkt”. svt Nyheter / Kultur. https://amp.svt.se/kultur/domen-mot-kulturprofilen. 
  13. ^ Text: Viktor Granlund; Mikaela Lindahl; Johan Ronge (18 december 2018). ”Frostenson beredd att förhandla om att lämna”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/utredning-frostenson-lackte-information/. Läst 4 mars 2025. 
  14. ^ ”Spelbolag inleder granskning efter läckor från Svenska Akademien”. www.aftonbladet.se. 9 april 2018. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bKo4dg/spelbolag-inleder-granskning-efter-lackor-fran-svenska-akademien. Läst 4 mars 2025. 
  15. ^ Svenska Akademien (18 januari 2019). ”Förlikning mellan Svenska Akademien och Katarina Frostenson”. Pressmeddelande. Läst 18 januari 2019.
  16. ^ ”Vi gratulerar Katarina Frostenson - 1994 års mottagare av Bellmanpriset som utdelas av Svenska Akademien till "en verkligt framstående skald" för hennes senaste bok "Tankarna"”. Svenska Dagbladet (Wahlström & Widstrand). 22 december 1994. https://www.svd.se/arkiv/1994-12-22/27. Läst 18 april 2018. 
  17. ^ ”Ferlinpriset till akademipoet | dagensbok.com”. http://dagensbok.com/2004/09/29/ferlinpriset-till-akademipoet/. Läst 25 januari 2020. 
  18. ^ SAXO, null (19 mars 2007). ”Ekelöfpriset till Frostenson”. Kristianstadsbladet. https://www.kristianstadsbladet.se/kultur/ekelofpriset-till-frostenson/. Läst 25 januari 2020. 
  19. ^ ”H.M. konungens medaljförläningar 2007-01-28”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081009113119/http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20070128.5.1a3366210de661ad20800051066.html. Läst 4 augusti 2007. 
  20. ^ Dagsavisen avslørte prisvinner: – Beklager. NRK 1 november 2016
  21. ^ SVT 1 november 2016
  22. ^ Norden.org
  23. ^ ”Karlfeldtpriset 2016 tilldelas Katarina Frostenson”. allehanda.se. 19 maj 2016. Arkiverad från originalet den 3 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190203085206/https://www.allehanda.se/artikel/kultur/karlfeldtpriset-2016-tilldelas-katarina-frostenson. 
  24. ^ ”Karlfeldt.org”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190203030711/http://www.karlfeldt.org/aktuellt/nyheter/530-karlfeldtpriset-till-katarina-frostenson. Läst 2 februari 2019. 

Externa länkar

v • r
Svenska Akademien
"Att arbeta uppå svenska språkets renhet, höghet och styrka"
Nuvarande ledamöter
(alla ledamöter)		Svenska Akademiens valspråk: "Snille och smak"
Ständiga sekreterare
Svenska Akademiens ordbok · Svenska Akademiens ordlista över svenska språket · Nobelpriset i litteratur · Kultur i Sverige
v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 18
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata