I den här artikeln kommer vi att utforska Georges Bataille i detalj och ta upp dess betydelse och inverkan på olika områden i det dagliga livet. Georges Bataille spelar en grundläggande roll i dagens samhälle, eftersom det påverkar allt från personliga beslut till regeringspolitik. Genom hela texten kommer vi att på djupet undersöka dess inflytande på människors liv, såväl som dess relevans i den professionella och akademiska världen. Vi kommer också att analysera dess utveckling över tid och dess inverkan på den tekniska och kulturella utvecklingen. Med ett heltäckande och kritiskt förhållningssätt syftar den här artikeln till att erbjuda en bred och komplett vision av Georges Bataille, så att läsaren tydligare kan förstå dess betydelse och omfattning i dagens samhälle.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Georges Bataille | |
![]() Georges Bataille 1943. | |
Född | Georges Albert Maurice Victor Bataille 10 september 1897 Billom, Auvergne, Frankrike |
---|---|
Död | 9 juli 1962 (64 år) Paris, Île-de-France, Frankrike |
Yrke | arkivarie · bibliotekarie |
Nationalitet | fransk |
Språk | franska[1] |
Genrer | erotik · pornografi · kontinentalfilosofi |
Noterbara verk | Ögats historia (1928) |
Partner | Colette Peignot (1934–1938) Denise Rollin (1939–1943) |
Influenser | Sigmund Freud · Karl Marx · Marcel Mauss · Friedrich Nietzsche · Marquis de Sade · Lev Sjestov |
Influerade | Maurice Blanchot · Guy Debord · Jacques Derrida · Michel Foucault · Julia Kristeva |
Namnteckning | |
![]() |
Georges Albert Maurice Victor Bataille, född 10 september 1897 i Billom, död 9 juli 1962 i Paris, var en fransk författare och filosof. Han är mest känd för boken Ögats historia (Histoire de l'oeil, 1928). Teman av erotik och transgression genomsyrar stora delar av hans författarskap.
Bataille föddes 1897 som son till en syfilitisk (och sedermera blind) far och en mentalt sjuk mor. Trots att hans uppväxt inte hade några starkare inslag av religiositet kom Bataille 1914 att konvertera till katolicismen och inledde studier för att bli katolsk präst. I början av 1920-talet förlorade han dock sin tro, och började i stället föra ett utsvävande liv på Paris bordeller och barer, samtidigt som han bedrev studier vid École nationale des chartes.[2] Han blev tidigt medlem av den franska surrealistgruppen, men uteslöts ur den redan 1929. Under denna period kom han även i kontakt med verk av Karl Marx, Markis de Sade, Sigmund Freud och Friedrich Nietzsche. Dessa författare kom att utöva ett stort inflytande på hans skönlitterära författarskap. Hans första roman utkom 1928 med titeln L'histoire de l'oeil (på svenska 'Ögats historia', 1983).
Batailles litterära produktion innefattade inte bara skönlitteratur, utan även politiska, ekonomiska och filosofiska texter, varav det mest framstående exemplet är La Part maudite från 1949 (på svenska 'Den fördömda delen', 1991). Ideologiskt kännetecknas Batailles verk av primitivism och anarkism och en revolt mot alla former av konventioner. Han har influerat Michel Foucault, Philippe Sollers och Jacques Derrida. Bataille engagerade sig även i politiken rent praktiskt, och grundade tillsammans med bland andra André Breton den antifascistiska gruppen Contre-attaque 1935.
Bataille gifte sig 1928 med skådespelerskan Sylvia Meklés (1908–1993), bland annat känd från filmen Utflykt på landet (Partie de campagne, 1946), där även Bataille figurerar kort i rollen som seminarist, och de fick tillsammans dottern Laurence Bataille (1930–1986). De separerade 1934, och efter en försenad skilsmässa gifte Meklés om sig med Jacques Lacan.
|