I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Karl Johans landskommun, som har varit föremål för mycket debatt och intresse de senaste åren. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle, genom dess olika manifestationer, kommer denna artikel att erbjuda en komplett och detaljerad vision av Karl Johans landskommun. Under de kommande raderna kommer vi att analysera dess implikationer och konsekvenser, såväl som experternas åsikter i ämnet. Det spelar ingen roll om du är expert på Karl Johans landskommun eller bara intresserad av att lära dig mer om detta ämne, den här artikeln kommer att ge dig värdefull information och berikande perspektiv.
Karl Johans landskommun Före detta kommun | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västergötland |
Län | Göteborgs och Bohus län |
Kommun, nu | Göteborgs kommun |
Inrättad | 1 januari 1863 |
Upphörd | 31 december 1867 |
Uppgått i | Göteborgs stad Nya Varvets landskommun |
Läge | |
Koordinater | 57°41′46″N 11°55′23″Ö / 57.696247222222°N 11.9231°Ö |
Domkretstillhörighet | |
Tingslag | Sävedals tingslag |
Koder och länkar | |
Redigera Wikidata |
Karl Johans landskommun var en kommun i dåvarande Göteborgs och Bohus län.
När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades denna kommun i Sävedals härad i Västergötland. Då motsvarande församling, Karl Johans församling, inte fick territoriell utsträckning förrän 1883[1] så fanns inte någon socken som motsvarade landskommunen.
1 januari 1868 uppgick huvuddelen av området i Göteborgs stad som 1971 ombildades till Göteborgs kommun.[2] Den mindre delen bildade sedan 1876 Nya Varvets landskommun.
Örgryte socken i Sävedals härad, Göteborgs och Bohus län, delades 1820 i två församlingar genom bildandet av Karl Johans församling, som blev annexförsamling i Örgryte pastorat. Karl Johan fortsatte dock att ingå i Örgryte jordebokssocken.
Karl Johans församlings område motsvarade de nuvarande stadsdelarna Slottsskogen, Sandarna, Kungsladugård, Majorna, Stigberget, Olivedal, Kommendantsängen och stora delar av Annedal. Häri inbegrips också Masthuggsbergen, det vill säga stora delar av det som nu i dagligt tal kallas Masthugget. (Det "egentliga" Masthugget, området runt Långgatorna, ingår i Göteborgs stads ursprungliga område.) Den bebyggelse som fanns vid 1800-talets mitt var mestadels av kåkstadskaraktär, och var koncentrerad till Masthuggsbergen och Majorna.
Genom införandet av kommuner 1863 övergick ansvaret för de borgerliga frågorna till Karl Johans kommun. Denna blev dock inte långlivad. Redan 1847 inlämnades en ansökan till Kunglig Maj:t från Karl Johan om att införlivas med Göteborgs stad. Staden var negativt inställd till detta, och ansökan avslogs. Efter flera förnyade ansökningar tillstyrktes slutligen inkorporeringen 1867, vilket kom att gälla från och med 1868. Karl Johans kommun kom alltså endast att bestå i fem år. Överföringen till Göteborgs stad innebar också att Karl Johan ströks från Örgryte jordebokssocken och Sävedals härad.