Kapverdestormsvala

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Kapverdestormsvala, utforska dess ursprung, evolution och olika tillämpningar idag. Från dess påverkan på samhället till dess relevans inom yrkesområdet har Kapverdestormsvala satt en outplånlig prägel på olika aspekter av vårt dagliga liv. Med tiden har Kapverdestormsvala spelat en avgörande roll i historien, genom att påverka kulturer, trender och rörelser runt om i världen. Genom djup analys kommer vi att undersöka hur Kapverdestormsvala har format den värld vi känner och satt ett bestående avtryck i vår förståelse av verkligheten. Förbered dig på att upptäcka de fascinerande aspekterna av Kapverdestormsvala och hur det fortsätter att forma vår nutid och framtid.

Kapverdestormsvala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljStormsvalor
Hydrobatidae
SläkteHydrobates
ArtKapverdestormsvala
H. jabejabe
Vetenskapligt namn
§ Hydrobates jabejabe
Auktor(Bolton, 2007)
Synonymer
Oceanodroma jabejabe

Kapverdestormsvala[2] (Hydrobates jabejabe) är en nyligen beskriven fågelart i familjen stormsvalor inom ordningen stormfåglar med omstridd systematik.[3][4]

Utbredning

Kapverdestormsvalan häckar i ögruppen Kap Verde utanför västra Afrika, känd från öarna Cima, Branco, Raso och möjligen även småöarna Pássaros och Curral Velho utanför Boa Vista.[5] Den kan också häcka i små antal utmed kusten av några av huvudöarna.[5][6] liksom på Santa Luzia[7].

Fågeln är observerad i Kap Verdeöarna året runt utom i juli. Troligen är det då dessa fåglar som ses regelbundet utanför Västafrikas kust.[8][9][10]

Systematik

Fram tills nyligen behandlades arten tillsammans med den i Azorerna häckande azorstormsvalan (Hydrobates monteiroi) som en del av oceanstormsvalan (H. castro). Numera anses den dock utgöra en distinkt utvecklingslinje[11] och de båda internationella taxonomiska auktoriteterna Clements et al och IOC behandlar den som en egen art,[3][4] sedan 2022 även svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[12]

Bolton (2007) visade att kapverdestormsvalan inte svarar på läten från azorstormsvalan[13] Vidare har genetiska studier av Friesen et al (2007) dels funnit att det inte finns något genflöde mellan kapverdestormsvalan och övriga populationer i castro-komplexet, dels att jabejabe skilde sig från resten (inklusive azorstormsvalan) för cirka 350 000 år sedan.[14]

Släktestillhörighet

Tidigare placerades arten i släktet Oceanodroma. DNA-studier visar dock att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i det släktet.[15][16][17] Numera inkluderas därför arterna Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet.[1][4][3]

Utseende

Kapverdestormsvalan är en typisk stormsvala med mörk kropp och vit övergump. Den är mycket lik oceanstormsvalan (se denna) och ingen studie har ännu utförts som ännu visat på diagnostiska morfologiska skillnader.

Häckning

Arten häckar från januari till juni[18] i klippskrevor eller bohål nära kusten, ofta i sällskap av andra stormfåglar.[19] Ibland utnyttjar den använda bon utgrävda av fregatthavslöparen (Pelagodroma murina).[20] Häckplatserna besöks enbart nattetid.[19]

Status och hot

Kapverdestormsvalan tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 15 500 och 67 500 vuxna individer.[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn kommer av Jabe jabe, ett lokalt namn för fågeln.[21]

Noter

  1. ^ Birdlife International 2018 Hydrobates jabejabe . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 10 december 2018.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  5. ^ Hazevoet, C.J. (1995) The Birds of the Cape Verde Islands. An Annotated Cheklist. BOU Check-list 13. British Ornithologists’ Union, Tring, UK.
  6. ^ Hazevoet, C.J., 1994. Status and conservation of seabirds in the Cape Verde Islands. Pp. 279- 293 in: D.N. Nettleship, J. Burger & M. Gochfeld (eds.), Seabirds on islands: threats, case studies, and action plans. BirdLife Conservation Series No. 1. BirdLife International, Cambridge, U.K.
  7. ^ Nuno Oliveira, Jailson Oliveira, Tommy Melo, José Melo, Pedro Luís Geraldes (2013) Possible breeding of Cape Verde storm-petrel Oceanodroma jabejabe (Bocage, 1875) on Santa Luzia, Cape Verde Islands, Zoologia Caboverdiana 4 (1): 17-20. PDF
  8. ^ Marr, T., Newell, D. & Porter, R. (1998) Seabirds off Senegal, West Africa. Bull. Afr. Bird Club 5(1): 22–28.
  9. ^ Wynn, R.B. & Knefelkamp, B. (2004) Seabird distribution and oceanic upwelling off northwest Africa. Brit. Birds 97(7): 323–335.
  10. ^ Laffargue, C. & Doumbouya, A. (2013) Oiseaux des îles Tristao et Alcatraz, Guinée. Malimbus 35(2): 93–130.
  11. ^ Sangster, G., J.M. Collinson, P.A. Crochet, A.G. Knox, D.T. Parkin & S.C. Votier, 2012. Taxonomic recommendations for British birds: eighth report. Ibis 154: 874-883.
  12. ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 
  13. ^ Bolton, M. (2007) Playback experiments indicate absence of vocal recognition among temporally and geographically separated populations of Madeiran Storm-petrel Oceanodroma castro. Ibis 149(2): 255–263.
  14. ^ Friesen, V.L., A.L. Smith, E. Gómez-Diaz, M. Bolton, R.W. Furness, J. González-Solis, and L.R. Monteiro (2007), Sympatric speciation by allochrony in a seabird, Proc. Natl. Acad. Sci. 104, 18589-18594.
  15. ^ Penhallurick, J. och Wink, M. 2004. Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariiformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial DNA genome. Emu 104: 125–147.
  16. ^ Robertson, B.C., Stephenson, B.M. och Goldstein, S.J. 2011. When rediscovery is not enough: Taxonomic uncertainty hinders conservation of a critically endangered bird. Mol. Phylogen. Evol. 61: 941–952.
  17. ^ Wallace, S. J., Morris-Pocock, J.A., González-Solís, J., Quillfeldt, P. och Friesen, V.L. 2017. A phylogenetic test of sympatric speciation in the Hydrobatinae (Aves: Procellariiformes). Mol. Phylogen. Evol. 107: 39–47.
  18. ^ Brooke, M. (2004) Albatrosses and Petrels Across the World. Oxford University Press, Oxford.
  19. ^ Warham, J., 1990. The petrels: their ecology and breeding systems. Academic Press, San Diego & London. 440 pp.
  20. ^ Carboneras, C., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2018). Band-rumped Storm-petrel (Hydrobates castro). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52592 5 januari 2018).
  21. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Illustrationsbehov fågel Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.