Kai Gullmar

I dagens artikel kommer vi att utforska effekten av Kai Gullmar på vårt moderna samhälle. Kai Gullmar har varit ett ämne för intresse och debatt under lång tid, och dess inflytande kan ses i en mängd olika sammanhang, från den politiska och sociala sfären, till den kulturella och tekniska. När vi går djupare in i det här ämnet kommer vi att fördjupa oss i dess historiska ursprung, dess nuvarande konsekvenser och dess potential att forma framtiden. Genom detaljerad analys och kritisk utvärdering söker vi belysa Kai Gullmar och dess betydelse för vår samtida verklighet.

Kai Gullmar
Kai Gullmar (1950)
FödelsenamnGurli Maria Bergström
Pseudonym(er)Kai Gullmar
Född2 april 1905
Sundsvall
Död25 mars 1982 (76 år)
Oscars församling, Stockholm
BakgrundSverige
Genreschlager
Instrumentpiano
År som aktiv1928–1961?
Utmärkelser
Swedish Music Hall of Fame (2018)[1]

Kai Gullmar, pseudonym för Gurli Maria Bergström, född 2 april 1905[2] i Sundsvall, död 25 mars 1982 i Stockholm,[3] var en svensk schlagerkompositör, sångare och skådespelare.

Biografi

Uppväxt

Kai Gullmar föddes som Gurli Maria Bergström och växte upp i centrala Sundsvall. Hon var dotter till Carl och Lydia (född Lax) Bergström. Fadern (med smeknamnet Kol-Calle) arbetade på Sundsvalls kolimport, modern hade en kaférörelse, Lydia Lax café. Redan som barn medverkade Gurli Bergström i Sundsvalls Barnens Dags-revyer och hon gjorde sin debut som 12-åring, sannolikt på hotell Knaust i Sundsvall.[4][5] Hon lärde sig även att spela piano.

1924 skickades hon till London på kontorsutbildning. Under tiden i London fick hon smak för tidens engelska och amerikanska dansmusik när hon dansade på Savoy Hotel. Vid hemkomsten skrev hon sin första låt, som dock inte finns bevarad.

Hon arbetade på faderns kontor i några år, men flyttade sedan till Stockholm och fick plats som expedit i grammofonaffären Audofonbolaget. 1929 provsjöng hon för revykungen Ernst Rolf och blev antagen till den revy han satte upp på Chinateatern. Emellertid tog karriären slut då föräldrarna kom till Stockholm och tog med sig henne hem till Sundsvall igen.

Tidig karriär

Året därpå fick hon flytta tillbaka till Stockholm. Nu fick hon plats som biträde på grammofonavdelningen i Lundholms pianomagasin. Affären hade en högtalare ut mot gatan och ibland roade sig Gurli med att själv sjunga så det hördes ut på trottoaren. En dag passerade operadirigenten, tillika orkesterchefen på skivbolaget His Master's Voice HMV (Husbondens Röst) Nils Grevillius. Han gick in i butiken och frågade vem det var som sjöng så bra och övertygade den unga expediten att provsjunga på grammofonbolaget.

Hon blev antagen. Inspelningschefen Vera Åkerman tyckte att hon behövde ett artistnamn. Så Gurli Maria fick bli Gullmar, och till förnamn valde hon själv Kai. Hennes artistnamn blev således Kai Gullmar och med det debuterade hon som grammofonsångerska. Inspelningsdagen var den 14 februari 1931.

På nästa skiva sjöng hon den egna kompositionen "Kan du inte sjunga – så vissla!", där hon även svarade för texten. Men i framtiden skulle hon i stort sett uteslutande komponera musik till andras texter. Bland annat samarbetade hon mycket med textförfattaren Gus Morris, eller Gustaf Wahlenius som han egentligen hette.

Under samma tid startade hon och kollegan Dagmar Sandström en egen butik, Skivbaren, i centrala Stockholm.

Genombrott och senare framgångar

Kai Gullmar (1935)

Kai Gullmars första stora succé som kompositör kom 1933: Ancora Bar[6] med text av Fritz-Gustaf, pseudonym för Fritz Gustaf Sundelöf. Den sjöngs då in av vissångerskan Karin Juel, som schlagerdebuterade med den låten.

På 1930- och 40-talen hade Kai Gullmar stora framgångar då hon samarbetade och umgicks med landets ledande artister och revymakare som Karl Gerhard och Gustaf Wally. Hennes sånger kom att spelas in av Sveriges populäraste artister som Sven-Olof Sandberg, Ulla Billquist, Marguerite Viby, Alice Babs, Edvard Persson, Zarah Leander, Harry Brandelius, Adolf Jahr, Sickan Carlsson, Brita Borg och många fler.[7] Bland hennes mest kända kompositioner finns "Jag har en liten melodi" (1939), "Swing it, magistern" och "Med dej i mina armar" (båda 1940).[8]

Hon medverkade ofta i radio, ofta tillsammans med Pim-Pim Falk som Kai och Len. Hon sjöng in flera av sina melodier på skiva, medverkade i revyer och turnerade i folkparkerna. Hon skrev också musik till 47 svenska filmer.[9]

Vid några tillfällen använde hon även andra pseudonymer än Kai Gullmar då hon komponerade.

Sista tid

Kai Gullmar avled 1982, 76 år gammal. Hennes begravning ägde rum i Gustaf Adolfskyrkan i Stockholm, och hon är gravsatt i minneslunden på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[10][11]

Betydelse och eftermäle

Som kvinnlig schlagerkompositör var Kai Gullmar en av de första i Sverige. Sammanlagt skrev hon cirka 500 schlagermelodier.[12] 2018 blev hon invald i Swedish Music Hall of Fame.[13]

Kai Gullmar var på sin tid ovanlig inom den svenska musikbranschen. Hon var kvinna men klädde sig ofta manligt kodat och levde relativt öppet som homosexuell.[13][4] Hon sammanlevde under många år med före detta balettdansösen Rita Rosenberg.[12][4]

Radiomannen Bengt Haslum skrev boken "Jag har en liten melodi" : en bok om Kai Gullmar, som utkom 1982. Den innehåller såväl en verkförteckning som en diskografi. Efter en idé av Lars Löfgren och Nils Johan Tjärnlund producerades en jubileumsutställning Swing it! Gurli Bergström blir Kai Gullmar – en kvinna i musiklivet som visades på Sundsvalls museum 2005 och på Musikmuseet i Stockholm 2006. 2015 gav Teater Västernorrland pjäsen "Det finns så många sånger", av Lars T. Johansson, som bygger på Kai Gullmars liv och verk. 2023 kom en omfattande biografi, "Swing it, Kai!" utgiven på förlaget Romanus & Selling, av journalisten Ingela Hofsten. Även den innehåller en förteckning över Kai Gullmars verk.

En staty av Kai Gullmar skänktes av Ordenssällskapet W:6 till Sundsvalls kommun 2021. Statyn, som invigdes 6 november 2021, står i början av Storgatan och Kai Gullmar tittar mot ingången till Storgatan 6-8 där hon växte upp. Konstnären Jörgen Nilsson gjorde statyn.

Produktioner

Kända kompositioner

Diskografi

Filmografi

Roller

Musik (urval)

Teater (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1947 Medverkande Alltid pippi, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard		 Gösta Terserus Casinoteatern[14]
1948 Medverkande Oh, eller Olympiska hetsen, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard		 Gösta Terserus Casinoteatern[15]
1950 Medverkande Komik på liten gata, revy
Nils Perne och Sven Paddock		 Sven Paddock Scalateatern[16]
1951 Medverkande Vi valsar igen, revy
Nils Perne och Sven Paddock		 Sven Paddock
1955 Medverkande C:55, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard		 Gösta Bernhard Casinoteatern[17]

Referenser

Tryckta källor

Webbkällor

Noter

  1. ^ Broder Daniel och Titiyo invalda i Swedish Music Hall of Fame, 3 maj 2018, läs online, läst: 20 juni 2020.
  2. ^ Persson, Lennart K (14 april 2020). ”Gurli Maria Bergström (Kai Gullmar)”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/GurliMariaBergstromKaiGullmar0. Läst 13 februari 2021. 
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 978-91-87676-64-2 
  4. ^ ”Swing it, Kai Gullmar, swing it”. Sveriges Television. https://www.svtplay.se/video/19859454/swing-it-kai-gullmar-swing-it. Läst 3 oktober 2020. 
  5. ^ ”Kai Gullmar - Sveriges schlagerdrottning”. Nils Johan Tjärnlund. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201024024525/http://www.nilsjohantjarnlund.se/sidor/kai-gullmar--sveriges-schlagerdrottning.aspx. Läst 3 oktober 2020. 
  6. ^ ”Karin Juel – På Ancora Bar / Hala Hem Och Belägg (1933, Shellac)” (på engelska). https://www.discogs.com/release/14764020-Karin-Juel-På-Ancora-Bar-Hala-Hem-Och-Belägg. Läst 31 december 2021. 
  7. ^ Haslum, Bengt (1982). "Jag har en liten melodi": en bok om Kai Gullmar. Stockholm: STIM:s informationscentral för sv. musik. Libris 7749380. ISBN 91-85470-44-9 
  8. ^ ”Kai Gullmar - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kai-gullmar. Läst 13 februari 2021. 
  9. ^ Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 7, Gabo-Hageg. Höganäs: Bra böcker. 1991. Libris 7665085. ISBN 91-7752-265-6 (Wiken (Bra böcker)  S. 213-214.
  10. ^ Hitta graven
  11. ^ SvenskaGravar
  12. ^ Marcusson, Helena (16 mars 2017). ”Schlagerdrottningen Kai Gullmar: Orädd, envis valde hon aldrig den enkla vägen”. Minnenas Journal. http://www.minnenasjournal.nu/schlagerdrottningen-kai-gullmar-oradd-envis-valde-hon-aldrig-den-enkla-vagen/. Läst 11 juni 2018. [död länk]
  13. ^ ”Broder Daniel och Titiyo invalda i Swedish Music Hall of Fame”. SVT Nyheter. 3 maj 2018. https://www.svt.se/kultur/broder-daniel-och-titiyo-invalda-i-swedish-music-hall-of-fame. Läst 11 juni 2018. 
  14. ^ Lbk (4 september 1947). ”Teater Musik Film: 'Alltid pippi' på Casinoteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-09-04/238/9. Läst 13 september 2020. 
  15. ^ Wenner (2 september 1948). ”Teater Musik Film: Casino: 'Oh!'”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-09-02/237/9. Läst 13 september 2020. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 30. 29 september 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-09-29/263/30. Läst 5 augusti 2017. 
  17. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 33. 9 september 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-09-09/244/33. Läst 4 september 2020. 

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
HBTQ-historia
ÖversiktOscar Wilde
Äldre tid
Asien
Australien
Europa
Nordamerika
Världen
Historiska personer
Auktoritetsdata