Idag är Nils Grevillius ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Både inom det akademiska området och i arbetslivet har Nils Grevillius fått en aldrig tidigare skådad betydelse på grund av dess mångfaldiga implikationer i dagens samhälle. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på politik och kultur har Nils Grevillius blivit ett ämne för ständig debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Nils Grevillius och analysera dess relevans i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess framtida projektion fortsätter Nils Grevillius att generera stort intresse och kontroverser, så det är viktigt att fördjupa vår förståelse för att effektivt kunna hantera dess utmaningar och möjligheter.
Nils Grevillius | |
![]() Nils Grevillius, 1941. | |
Född | 7 mars 1893 Ulrika Eleonora församling, Sverige |
---|---|
Död | 15 augusti 1970 (77 år) Mariefreds församling, Sverige |
Begravd | Skogskyrkogården |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Kungliga Musikhögskolan i Stockholm ![]() |
Sysselsättning | Dirigent, arkitekt, violinist |
Utmärkelser | |
Litteris et Artibus | |
Redigera Wikidata |
Nils Grevillius, född 7 mars 1893 i Kungsholms församling i Stockholm, död 15 augusti 1970 i Mariefreds församling, Strängnäs kommun, var en svensk hovkapellmästare, dirigent och musiker (violin).
Grevillius debuterade som violinist vid 9 års ålder 1902. Han studerade musik vid Musikkonservatoriet i Stockholm och blev orkesterledare för Stockholms Konsertförening vid 20 års ålder, violinist i Kungliga Hovkapellet 1911–1914 och dirigent vid Stockholms Konsertförening 1914–1920. Han var engagerad som kapellmästare vid Kungliga Operan 1922–1953 och Radioorkestern 1927–1939. Han utsågs till hovkapellmästare 1930 och var chef för hovkapellet 1932–1953. Han är känd bland annat för sitt samarbete med Jussi Björling. Grevillius tilldelades medaljen Litteris et Artibus 1952.
Nils Grevillius är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.