I dagens värld är Ka-heseb ett ämne som har fått stor betydelse och relevans inom alla områden i det dagliga livet. Från det personliga, via det professionella, till det sociala, har Ka-heseb blivit en intressepunkt och ständig debatt. Dess inverkan har särskilt uppfattats i olika aspekter, och genererat motstridiga åsikter, teorier och forskning som försöker att fullt ut förstå dess inflytande på det nuvarande samhället. I den här artikeln kommer vi att ta upp de olika aspekterna av Ka-heseb, utforska dess innebörd, implikationer och möjliga vägar för dess framtida utveckling.
Ka-heseb ("Tjurräkningen", även Ka-henseb) var ett av de 42 nomoi (länen) i Forntida Egypten.[1][2][3][4][5][6][7]
|
Ka-heseb med hieroglyfer
Ka-heseb var ett av de 20 nomoi i Nedre Egypten och hade nummer 11.
Länets storlek går ej att utläsa, vanligen var länen cirka 30–40 km långa och ytan beroende på Nildalens bredd eller öknens början.[1] Ytan räknades i cha-ta (1 cha-ta motsvarar 2,75 ha) och längden räknades i iteru (1 iteru motsvarar 10,5 km).[8]
Niwt (huvudorten) var Taremu/Leontopolis (dagens Tell al-Moqdam) och den övriga större orten var Shednu/Pharbaithos (dagens Tell Abu Yasin).[2][3][4][5][6][7]
Varje län styrdes av en nomark som officiellt lydde direkt under faraon.[2][3][4][5]
Varje Niwt hade ett Het net (tempel) tillägnad områdets skyddsgud och ett Heqa het (nomarkens residens).[1]
Länets skyddsgud var Horus och bland övriga gudar dyrkades främst Maahes, Shu och Tefnut.
Idag ingår området i guvernementet al-Qalyubiyya.