I dagens värld är Köla socken en mycket relevant fråga som påverkar många människor i olika samhällsskikt. Oavsett om det är inom det professionella, personliga eller akademiska området har Köla socken skapat stort intresse och debatt, vilket väckt mångas nyfikenhet. Detta fenomen har fått större betydelse de senaste åren på grund av dess påverkan på samhället och dess inflytande på beslutsfattandet. Det är därför det är viktigt att fördjupa vår kunskap om Köla socken och dess implikationer, för att bättre förstå dess omfattning och hitta möjliga lösningar på de utmaningar det innebär.
Köla socken Socken | |
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Värmland |
Härad | Jösse härad |
Kommun | Eda kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 240 kvadratkilometer |
Upphov till | Köla landskommun Köla församling |
Motsvarar | Köla distrikt |
Tingslag | Jösse tingslag |
Karta | |
Köla sockens läge i Värmlands län. | |
Koordinater | 59°48′07″N 12°14′48″Ö / 59.80194444°N 12.24666667°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2157 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Köla distrikt |
Redigera Wikidata |
Köla socken i Värmland ingick i Jösse härad, ingår sedan 1971 i Eda kommun och motsvarar från 2016 Köla distrikt.
Socknens areal är 239,90 kvadratkilometer varav 212,38 land. År 2000 fanns här 1 331 invånare. Adolfsfors bruk samt kyrkbyn Köla med sockenkyrkan Köla kyrka ligger i socknen.
Köla socken ligger nordväst om Arvika vid gränsen mot Norge och kring Kölaälven samt sjöarna Hugn och Ränken. Socknen har viss odlingsbygd i ådalarna och vid sjöarna och är i övrigt en kuperad sjö- och mossrik skogsbygd
Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns fem mindre gravfält. En offerkälla finns vid Bålstad. Senast på 1200-talet var området kristnat med stiftandet av socknar i området men kyrkor fanns troligen i privat ägo sedan långt tidigare. Enligt traditionen ska kyrkor i både Eda och Köla ha uppförts redan år 1024 som svar på Mostertingets beslut samma år. Adam av Bremen uppger att Värmlänningarna kristnades år 1070.
År 1744 anlades järnbruk i Köla under namnet Adolfsfors och järnbruket expanderades senare till Nore.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Köla församling och för de borgerliga frågorna bildades Köla landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Eda kommun.
1 januari 2016 inrättades distriktet Köla, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jösse härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente och Jösse kompani.
Namnet skrevs 1379 Kyöl och innehåller köl, 'höglänt (skogs)mark' med oklar syftning. Förr även Kölen eller Köln. Namnet Kelen finns markerat på Olaus Magnus Carta Marina från 1539.
Befolkningsutvecklingen i Köla socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 1 068 | |||
1760 | 1 303 | |||
1769 | 1 386 | |||
1780 | 1 375 | |||
1790 | 1 485 | |||
1800 | 1 733 | |||
1810 | 1 780 | |||
1820 | 2 052 | |||
1830 | 2 481 | |||
1840 | 2 654 | |||
1850 | 3 041 | |||
1860 | 3 381 | |||
1870 | 3 176 | |||
1880 | 3 056 | |||
1890 | 2 769 | |||
1900 | 2 711 | |||
1910 | 2 520 | |||
1920 | 2 493 | |||
1930 | 2 475 | |||
1940 | 2 417 | |||
1950 | 2 260 | |||
1960 | 1 996 | |||
1970 | 1 633 | |||
1980 | 1 546 | |||
1990 | 1 523 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |