I dagens värld är Juniupproret 1832 ett ämne som får mer och mer relevans och uppmärksamhet. I åratal har Juniupproret 1832 varit ett studie- och intresseobjekt för olika samhällssektorer, från vetenskap till politik, inklusive konst och kultur. Allt eftersom tiden går blir Juniupproret 1832 en central punkt för debatt och reflektion, vilket genererar motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. Det är därför det är avgörande att fördjupa vår kunskap och förståelse för Juniupproret 1832, för att kunna ta itu med det på ett heltäckande sätt och fatta välgrundade beslut om dess inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Juniupproret 1832 och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget, såväl som de konsekvenser det har för framtiden.
Juniupproret 1832 | |
![]() Gatustrider under juniupproret 1832. Xylografi från ca 1870. | |
Plats | Paris, Frankrike |
---|---|
Datum | 6-7 juni 1832 |
Karaktär | Folklig resning |
Part I | ![]() |
Part II | ![]() |
Ledare I | ![]() |
Syfte | Störta monarkin |
Resultat | Upproret krossat |
Döda | 166 döda |
Skadade | 635 sårade |
Juniupproret 1832 (franska: Insurrection républicaine à Paris en juin 1832) var en anti-monarkistisk revolt som utspelade sig i Frankrike mellan 5 och 6 juni 1832.
Republikaner i Paris revolterade mot Julimonarkin, med Ludvig Filip I som kung, som upprättats två år tidigare. Revoltörerna räknade med att monarkin försvagats tillräckligt efter att kungens mest inflytelserika anhängare, konseljpresidenten Casimir Pierre Périer, avlidit några veckor tidigare. Senare dog en av monarkins starkaste motståndare, Jean Maximilien Lamarque, och upproret startade i den folkmassa som följde hans begravningståg 5 juni 1832.
Författaren Victor Hugo beskrev upproret i boken Samhällets olycksbarn, och i musikalen Les Misérables, som är baserad på boken, utgör upproret till stora delar fond för berättelsen.[1]