I dagens värld har Georges Mouton blivit ett ämne med stor relevans och debatt. Med teknikens framsteg och tillgång till information har Georges Mouton blivit ett allt mer aktuellt ämne i våra liv. Vikten av att förstå och analysera Georges Mouton ligger i dess påverkan på olika aspekter av samhället, från politik och ekonomi, till kultur och hälsa. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Georges Mouton, i syfte att fullt ut förstå dess inflytande på vårt dagliga liv.
Georges Mouton | |
![]() Georges Mouton, 1835. | |
Född | 21 februari 1770 Phalsbourg, Frankrike |
---|---|
Död | 27 november 1838 (68 år) Paris gamla första arrondissement, Frankrike |
Begravd | Caveau des gouverneurs |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Politiker, officer |
Befattning | |
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling Ledamot av Pairkammaren Fransk pair | |
Maka | Félicité-Caroline-Honorine d'Arberg de Valangin |
Barn | Marguerite Mouton (f. 1780) Louise-Napoléone Mouton de Lobau (f. 1811) |
Utmärkelser | |
Storkors av Hederslegionen Riddare av Sankt Ludvigsorden Storkors av Réunionorden | |
Redigera Wikidata |
Georges Mouton, från 1809 greve de Lobau, född 2 februari 1770, död 21 november 1838, var en fransk militär.
Mouton inträdde sm frivillig i armén 1792, utmärkte sig under franska revolutionen och Napoleonkrigen vid upprepade tillfällen, särskilt i slaget vid Aspern-Essling för sin tapperhet. 1807 blev han generallöjtnant och måste efter slaget vid Waterloo gå i landsflykt. Mouton återkom senare, blev 1830 chef för nationalgardet i Paris och skingrade 1831 med brandsprutor bonapartistiska demonstranter. Samma år blev han marskalk och pär.
|