Jul i Danmark är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen de senaste åren. Oavsett om det beror på sin relevans i samhället eller sin påverkan på det dagliga livet har Jul i Danmark tagit en central plats i aktuella samtal och debatter. Sedan dess uppkomst har Jul i Danmark skapat nyfikenhet och kontroverser, vilket gör det till ett fascinerande ämne att utforska och diskutera. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska alla aspekter av Jul i Danmark, från dess ursprung till dess inverkan på världen idag, i syfte att belysa detta ämne och ge en djupare förståelse för dess betydelse.
![]() | |
Typ | Kristen högtid |
---|---|
Datum | 24 december - 26 december |
Geografi och firare | ![]() |
Period | Gammal tradition |
Anledning | Jesu födelse i Betlehem |
Allmän helgdag | ![]() |
Jul i Danmark firas genom december månad, från advent, med kulmen under julafton,[1] som är aftonen före de två jul-helgdagarna. Att fira på den så kallade "aftonen" är vanligast även vad gäller andra helgdagar i Danmark.
Fram till 1770 firades även en tredje juldag, 27 december, och även trettondedag jul, med firande på trettondagsafton, var helgdag. Firande på trettondedag jul förekommer dock fortfarande.
I Danmark äter de flesta familjer grillat fläsk, "flæskesteg", anka eller både och till middag på julafton. Som tillbehör till köttet äter man karamelliserad potatis, "brunede kartofler", vanliga potatisar, inlagd rödkål och sås. Till efterrätt äter man risgrynsgröt med smör, kanel och socker eller Risalamande med körsbärssås. Man äter även diverse kakor och sötsaker, som pepparkakor, klenäter "klejner" och æbleskiver samt dricker glögg.
Jultraditioner varierar mellan olika regioner samt från familj till familj.
December kallas även julmånaden, exempelvis på grund av följande traditioner:
Utvalda exempel på traditioner:
Julafton är inte en officiell helgdag i Danmark.
Dagen kan ägnas åt att förbereda julaftonen, med aktiviteter som:
I Danmark kan julafton firas genom följande traditioner:
Juldagen är en av de mest utbredda högtiderna i världen.
Annandag jul (Sankt Stefans dag) firas ofta med en jullunch.
Tredje juldagen avskaffades som allmän helgdag 1770.
Den 28 december kallades tidigare "Barnens dag" eller "Oskyldiga barns dag", till minne av morden på barnen i Betlehem. Den dagen skulle barnen få något gott att äta, hälsa på hos varandra och göra narr av de vuxna.
Julgransfester firas dagarna fram till jul eller under veckan mellan jul och nyår på många arbetsplatser, i församlingshus, lokal- och idrottsföreningar m.m. Fasta inslag är besök av jultomten, utdelning av godispåsar, dans kring julgranen och diverse sånglekar.
|