I den här artikeln ska vi prata om Johann Jakob von Tschudi, ett ämne som har fått stor relevans de senaste åren. Johann Jakob von Tschudi är ett ämne som har väckt intresse hos människor i alla åldrar och bakgrunder, eftersom det har en direkt inverkan på dagens samhälle. Under åren har Johann Jakob von Tschudi skapat debatt och kontroverser bland experter och fans, vilket fått oss att undra vad dess sanna innebörd är och vilka konsekvenser det har för våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska Johann Jakob von Tschudi på djupet och försöka belysa detta spännande och relevanta ämne idag.
Johann Jakob von Tschudi | |
![]() | |
Född | 25 juli 1818[1] Glarus, Schweiz |
---|---|
Död | 8 oktober 1889[2][3] (71 år) Lichtenegg, Österrike |
Medborgare i | Schweiz |
Utbildad vid | Würzburgs universitet Universitetet i Leiden Zürichs universitet ![]() |
Sysselsättning | Upptäcktsresande, zoolog, författare[4], zoologisk samlare[5], språkvetare, diplomat, ornitolog, botanisk samlare[5] |
Befattning | |
Ambassadör | |
Barn | Hugo von Tschudi (f. 1851) |
Släktingar | Friedrich von Tschudi (syskon) |
Redigera Wikidata |
Johann Jakob von Tschudi, född den 25 juli 1818 i Glarus, död den 18 oktober 1889 på Jakobshof, Nieder-Oesterreich, var en schweizisk naturforskare, bror till Friedrich von Tschudi och far till Hugo von Tschudi.
von Tschudi företog 1838-42 en resa i Peru och besökte 1857-59 Brasilien, Argentina, Chile, Bolivia och Peru samt 1860-62, som schweiziskt utomordentligt sändebud, åter Brasilien, då han särskilt studerade invandringsförhållandena i dess mellersta och södra provinser.
Åren 1866-72 var han chargé d'affaires och 1872-83 envoyé i Wien. Hans främsta skrifter är Fauna peruana (5 band, 1844-46), Peru. Reiseskizzen (2 band, 1846), Antiguedades veruanas (tillsammans med Don Mariano de Rivero, 1851), Die kechuasprache (1853) och Reisen durch Südamerika (5 band, 1866-69).
|