Jean le Rond d'Alembert
| Jean le Rond d'Alembert | |
 | |
| Född | 16 november 1717 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) Paris |
|---|---|
| Död | 29 oktober 1783 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) (65 år) Paris |
| Begravd | Paris katakomber |
| Medborgare i | Frankrike och Kungariket Frankrike |
| Utbildad vid | Universitetet i Paris Collège des Quatre-Nations, 1735 |
| Sysselsättning | Filosof, encyklopedist, musikteoretiker, ingenjör, lexikograf, författare, musikvetare, översättare, matematiker, fysiker, intellektuell |
| Befattning | |
| Stol nummer 25 i Franska akademien (1754–1783) Ständig sekreterare i Franska akademien (1772–1783) | |
| Noterbara verk | Encyclopédie |
| Föräldrar | Léopold Philippe d'Arenberg Claudine Guérin de Tencin |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Fellow of the Royal Society | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jean le Rond d'Alembert, född 16 november 1717, död 29 oktober 1783, fransk matematiker och upplysningsfilosof; medlem av Académie française 1754 och dess ständige sekreterare 1772. d'Alembert var en av de ledande Encyklopedisterna.
Asteroiden 5956 d'Alembert är uppkallad efter honom.
Liv
Jean le Rond d'Alembert var oäkta son till en parisisk markisinna och författare, salongsvärden Claudine Guérin de Tencin, och blev som nyfödd lämnad på trappan till kyrkan Saint-Jean-le-Rond i Paris. Som ofta när det gällde hittebarn namngavs han efter den kyrkas skyddshelgon vid vilken man hade hittat honom. Uppväxt i en glasmästares familj fick han ändå understöd av sin biologiska far, adelsmannen Destouches, som såg till att d'Alembert fick en god uppfostran och utbildning. Han kunde därför ta examen vid Collège Mazarin 1735 och bli antagen som medlem i Vetenskapsakademien 1741.
Verk
Inom matematiken var d'Alembert verksam inom området för ämnets tillämpningar, särskilt dynamiken. I Traité de dynamique (1743) formulerade han d'Alemberts princip. Innebörden i denna princip är att Newtons första lag gäller inte bara för kroppar i vila utan även för kroppar i rörelse. Tas hänsyn till tröghetskrafterna kan varje dynamiskt problem behandlas som ett jämviktsproblem.
d'Alemberts arbeten omfattar även vätskors dynamik, vindarnas teori, vibrerande strängars fysik med mera. Inom den rena matematiken är d'Alemberts utveckling av teorin för partiella differentialekvationer mest känd. Här är d'Alembert-operatorn eller d'Alembertianen ◻ {\displaystyle \scriptstyle \Box } , (även vågoperatorn) en fortfarande väl använd notation.
, (även vågoperatorn) en fortfarande väl använd notation.
Vid sidan av sina matematiska och matematisk-fysikaliska arbeten är d'Alembert känd för sitt medarbetarskap i Diderots den stora Encyklopedien.
Filosofi
Vänskapen mellan d'Alembert och Voltaire är också väl känd, och d'Alembert själv betraktas som en av upplysningsfilosoferna. Han ansåg att kunskap kan nås på tre sätt: genom minnet, förnuftet och fantasin.
Genom sin uppfattning om vetenskapernas historia som en utveckling från metafysisk spekulation till empirisk forskning är d´Alembert en föregångare till den moderna positivismen. Han bidrog även till den estetiska vetenskapen genom musikteoretiska avhandlingar och deltog i upplysningens kulturkamp genom inlägg mot jesuiternas maktställning. Hans filosofiska huvudarbete är Essai sur les éléments de la philosophie (1759).
Bibliografi
- Traité de dynamique (1743)
- Recherches sur les cordes vibrantes (1747)
- Éléments de musique (1752)
- Mélanges de littérature et de philosophie (2 vol. 1753, 5 vol. 1759–67).
Se även
Referenser
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Fjodor Mentsov, Д'Аламбер, vol. 15, Entsiklopeditjeskij leksikon, 1838.
- ^ unknown value, Аламбер, Жан, vol. I, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon, band I 1890, 1890.
- ^ Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 55, ISBN 978-2-221-06888-5.
- ^ Alembert, Jean le Rond d', Encyclopædia Britannica 1911.
- ^ Arthur Berry, A Short History of Astronomy, John Murray, 1898.
- ^ läs online, zkm.de , läst: 30 juni 2022.
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läs online, läst: 18 november 2017.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.
- ^ Franska akademien, läs online, läst: 8 juni 2022.
- ^ Recherches sur Diderot et sur l'Encyclopédie, vol. 47, Aux amateurs de livres, 2012, s. 243-289 .
- ^ Fjodor Mentsov, Д'Аламбер, vol. 15, Entsiklopeditjeskij leksikon, 1838, ”Он был побочный сын известной красотою и умом госпожи Тансен (Tencin), сестры кардинала Тансена, архиепископа Лионскаго, и французского комического писателя Детуша.”.
- ^ unknown value, Аламбер, Жан, vol. I, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon, band I 1890, 1890, ”Род. в Париже 16 ноября 1717 г. от блестящей и остроумной г-жи Тансен и инженерного офицера Детуша, брата известного поэта.”.
- ^ unknown value, Аламбертъ, vol. 1, Entsiklopeditjeskij leksikon, 1835, ”... был сын Госпожи де Тансен и поэта Детуша, которые подкинули его.”.
- ^ Members of the American Academy Listed by election year, 1780-1799, American Academy of Arts and Sciences, läs onlineläs online.
- ^ ”Minor Planet Center 5956 d'Alembert” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5956. Läst 6 augusti 2023.
- ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947-1955. (spalt 516)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jean le Rond d'Alembert.Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Jean le Rond d'Alembert.Citat
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikiquote har citat av eller om
|