Jean-Luc Godard

I dagens värld har Jean-Luc Godard blivit ett ämne av stor relevans och intresse för samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Jean-Luc Godard blivit allt viktigare i våra liv. Implikationerna av Jean-Luc Godard är olika och täcker olika aspekter av det dagliga livet, från politik till ekonomi, inklusive kultur och samhälle i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Jean-Luc Godard och dess inverkan på dagens värld, såväl som de möjliga lösningarna och utmaningarna vi står inför i samband med detta ämne.

Jean-Luc Godard
Jean-Luc Godard år 1968.
Jean-Luc Godard år 1968.
Född3 december 1930
Paris, Frankrike
Död13 september 2022 (91 år)
Rolle, Vaud, Schweiz
År som aktiv1950–2020
MakaAnna Karina (1961–1965)
Anne Wiazemsky (1967–1979)
IMDb SFDb

Jean-Luc Godard (IPA: /ʒɑ̃lyk ɡɔdaʁ/), född 3 december 1930 i Paris, död 13 september 2022 i Rolle i Vaud,[1] var en fransk-schweizisk filmregissör, manusförfattare och filmkritiker, som anses vara en av franska nya vågens främsta profiler.

Biografi

År 1950 blev Jean-Luc Godard filmkritiker vid tidskriften Cahiers du cinéma, som blev en sorts plantskola för blivande nya vågen-regissörer. I mitten av 1950-talet började han att regissera kortfilmer och hans första långfilm Till sista andetaget kom 1960. Godard skapade drygt 130 filmer i många olika format varav de första tio är de mest kända, som En kvinna är en kvinna (1961), Leva sitt liv (1962), Föraktet (1963), En rövarhistoria (1964), Tokstollen (1965), Alphaville (1965), Maskulinum – femininum (1966) och Kinesiskan (1967) med flera. Hans sista långfilmen blev Adieu au language (Goodbye to language) som kom 2014.[1] Godards filmografi rymmer allt från publiksuccéer till politiska pamfletter, dokumentärer, filosofiska essäer, kortfilmer och experimentfilmer och hans filmer anses ha inspirerat generationer av filmskapare.[1]

Godard tilldelades flera utmärkelser, bland andra Guldbjörnen vid Filmfestivalen i Berlin för Alphaville (1965), en heders-César för serien  Histoire(s) du cinéma (1998) och en heders-Oscar (2011).[1]

Jean-Luc Godard var fortsatt verksam och produktiv fram till 2020. Under ålderdomen var han bosatt i Rolle i Schweiz.[1]

Godard var gift med den danskfödda skådespelaren Anna Karina åren 1961–1967. Hon spelade i sju av hans filmer. Han gifte sedan om sig med skådespelerskan och författaren Anne Wiazemsky, ett äktenskap som varade mellan 1967 och 1979.[1]

Godard avled 2022 i Schweiz genom assisterat självmord.[2]

Filmteknik

Godard var berömd för att ha begått de så kallade sju filmdödssynderna. Han var en filmregissör som brukade göra det ovanliga, än vad de flesta regissörer brukar göra. De sju olika sakerna som ska finnas i en film enligt Hollywood-reglerna är följande:

  • Narrativ vs. Icke narrativ
  • Identifikation vs. Konstighet
  • Transparens vs. Förgrund
  • Enkel diegesis vs. Multipel diegesis
  • Avslutning vs. Öppning
  • Nöje vs. Missnöje
  • Fiktion vs. Verklighet

Dessa sju saker som en Hollywoodfilm ska innehålla, är något som Jean-Luc valde att inte ta med i sina filmer. De flesta filmkritiker och filmhistoriker har valt att kalla denna filmstil för ”counter-cinéma”.

Filmografi i urval

Referenser

  • Elasesser, Thomas. European Cinema: face to face with Hollywood (Amsterdam: Amsterdam UP, 2005) sid. 464–465

Noter

  1. ^ ”Filmregissören Jean-Luc Godard är död – blev 91 år”. DN.SE. 13 september 2022. https://www.dn.se/kultur/filmregissoren-jean-luc-godard-ar-dod-blev-91-ar/. Läst 13 september 2022. 
  2. ^ ”Jean-Luc Godard: Legendary film director dies at 91 by assisted suicide”. BBC. 13 september 2022. https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-62886470. 

Externa länkar

Auktoritetsdata