Ämnet Jakob Jakobsen är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet den senaste tiden. Oavsett om det beror på dess historiska relevans eller dess inverkan på det nuvarande samhället, har Jakob Jakobsen varit föremål för diskussion och debatt i en lång rad olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jakob Jakobsen och dess inflytande inom olika områden, från politik till populärkultur. Genom detaljerad och insiktsfull analys försöker vi belysa detta breda och betydelsefulla ämne, med målet att ge våra läsare en djupare och bredare förståelse av Jakob Jakobsen.
Jakob Jakobsen | |
![]() | |
Född | 22 februari 1864![]() |
---|---|
Död | 15 augusti 1918![]() |
Forskningsområde | Filologi, språkvetenskap |
Jakob Jakobsen (även Jákup Jakobsen), född 22 februari 1864 i Torshamn på Färöarna, död 15 augusti 1918 i Köpenhamn, Danmark, var en färöisk språkforskare och var den första färingen som erhöll en doktorsgrad. Det gjorde han i ämnet norn, ett utdött nordiskt språk som talades på Orkney- och Shetlandsöarna.
Han var son till Hans Nicolai Jakobsen, en bokbindare och bokhandlare från Torshamn, och Johanne Marie Hansdatter från Sandoy. Fadern, Hans Nicolai Jakobsen, ägde en bokhandel i Torshamn. Bohandeln, H. N. Jacobsens Bókahandil, grundades 1865 och är i dag Färöarnas äldsta bokhandel. När Jakob var tretton år gammal flyttade han till Danmark där han tog examen vid Herlufsholm med danska som huvudämne samt franska och latin som sidoämnen. Jakob var en av de första som började med att dokumentera det nordiska språket norn på Shetlandsöarna. Där samlade han en stor samling texter och material på norn. Det var bland annat dikter, vaggvisor, gåtor och ord, varav tio tusen nordiska ord som fanns kvar i den lågskotska dialekt som talades på ön. Allt detta publicerade han sedan i den etymologiska ordboken Etymologisk Ordbog over det norrøne Sprog på Shetland, som gavs ut efter hans död 1918.