Ironiska generationen

I dagens värld är Ironiska generationen ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i populärkulturen eller dess betydelse inom det vetenskapliga området, fortsätter Ironiska generationen att vara föremål för studier och analys runt om i världen. Från dess ursprung till dess inflytande idag har Ironiska generationen satt en outplånlig prägel på historien och dess relevans fortsätter idag. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Ironiska generationen, utforska dess olika aspekter och dess inverkan på den samtida världen.

Den ironiska generationen är en benämning på den generation som föddes under 1960-talet och 1970-talet. Begreppet myntades i Sverige av nöjesjournalisten och författaren Jan Gradvall genom artikeln "En ironisk generation" i gratistidningen Nöjesguiden som publicerades i mars 1993.

Benämningen motsvarar det engelskspråkiga begreppet Generation X, som populariserades i en boktitel av Douglas Coupland.

Det sägs att just denna generation i högre grad än sina föregångare kunde formulera, förstå och uppskatta ironi, och vanligt var också att de särskilt som tonåringar och unga vuxna under 1980-talet och det tidiga 1990-talet använde ironiska kommentarer i sitt vardagliga språkbruk.

Många svenska komiker av dessa årskullar, bland annat Jonas Gardell, Killinggänget, Hassangänget och Varanteatern, har förutom att tillhöra också inspirerat den ironiska generationen.

Speciella uttryck inom den ironiska generationen

Se även

Källor

  1. ^ Gradvall, Jan (19 juli 2006). ”Jan Gradvall läser "Generation X" igen”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/jan-gradvall-laser-generation-x-igen/. Läst 31 januari 2016. 
  2. ^ Sjöberg, Thomas (2014). Schyffertfenomenet – Ett porträtt av Henrik Schyffert, hypens häxmästare och fejkens fader. Stockholm: Telegram Förlag. sid. 4. Libris hhttp://libris.kb.se/bib/17222533. ISBN 9789174238242. https://books.google.se/books?id=61y0BQAAQBAJ&pg=PT14&dq=schyffert&hl=sv&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=ironiska%20generationen&f=false [död länk]
  3. ^ Svanberg, Ingvar. ”Generation X”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/generation-x. Läst 31 januari 2016. 
  4. ^ Himmelstedt, Bernt; Cederberg, Jörgen (1999). 20:e århundradets När var hur. Stockholm: Forum. Libris http://libris.kb.se/bib/7256983. ISBN 91-37-11489-1. https://books.google.se/books?hl=sv&id=k-cnAQAAMAAJ&dq=ironiska+generationen&focus=searchwithinvolume&q=%22den+ironiska%22 
  5. ^ Lokko, Andres (2011). Andres : 1989-1998 (Fallet med den ironiska generationen). Stockholm: Modernista. Libris http://libris.kb.se/bib/12163296. ISBN 978-91-7499-020-1. https://books.google.se/books?id=pW0mCAAAQBAJ&pg=PT282&dq=%22den+ironiska+generationen%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjBrPW8oNbKAhVJFiwKHTgNCTQQ6AEIJjAB#v=onepage&q=%22den%20ironiska%20generationen%22&f=false 
v • r
Kulturgenerationer
Generationer
förlorade generationen (födda 1883–1900) · största generationen (1901–1927) · tysta generationen (1928–1945) · babyboomgenerationen (1946–1964; Jätteproppen Orvar, köttberget) · generation X (1965–1980; ironiska generationen) · generation Y (1981–1996; millenniegenerationen) · generation YZ (1996–2003; mikrogeneration) · generation Z (1997–2012; iGenerationen, digital inföding, gratisgenerationen · generation snöflinga) · generation Alfa (2013–)
Övrigt