I dagens värld är Inadekvat ADH-sekretion ett återkommande tema som har fångat miljontals människor runt om i världen. Dess relevans har överskridit gränserna och dess inverkan har märkts på olika områden. Sedan dess uppkomst har Inadekvat ADH-sekretion väckt intresse hos såväl experter som fans, och genererat debatter, forskning och reflektioner som försöker förstå dess betydelse och inflytande på samhället. Med tiden har Inadekvat ADH-sekretion blivit ett fenomen som inte lämnar någon oberörd, som utmanar etablerade uppfattningar och föreställningar. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan av Inadekvat ADH-sekretion i olika sammanhang och de konsekvenser det har på vardagen.
Inadekvat ADH-sekretion | |
Latin: syndroma secretionis impropriae hormonis antidiuretici | |
![]() Modell av antidiuretiskt hormon | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | E22.2 |
ICD-9 | 253.6 |
DiseasesDB | 12050 |
Medlineplus | 003702 |
eMedicine | emerg/784 med/3541 ped/2190 |
MeSH | svensk engelsk |
Inadekvat ADH-sekretion (förkortas SIADH av eng. Syndrome of Inappropiate ADH secretion) är en endokrin sjukdom som karakteriseras av ökad ADH-produktion, och beror på att osmoregleringen inte fungerar.
ADH, antidiuretiskt hormon, även benämnt vasopressin, ökar vätskereabsorptionen i samlingsrören; detta sker genom att öka permeabilitetet i aquaporin 2 (AQP-2) i slyngan vilket gör att mer vatten kan passera ut i interstitiet från tubuli. ADH ökar även transkriptionen av aquaporin-genen. Om ADH-produktionen är förhöjd gör detta att för lite vatten utsöndras i urinen och att halten av natrium, osmolaliteten i plasma blir låg. SIADH kan ge trötthet, illamående, huvudvärk och kräkningar samt kramper. Låga natrium- och kaliumvärden kan ge misstanke om SIADH. Vanlig behandling är ett kontrollerat vätskeintag.
Några vanliga orsaker till SIADH inkluderar (listan är ej komplett):