I dagens värld spelar Igelström en viktig roll i människors dagliga liv. Oavsett om det är en inspirationskälla, som ett studieobjekt eller som en historisk referens, är Igelström ett tema som aldrig slutar att överraska och fascinera dem som fördjupar sig i dess stora universum. Under åren har Igelström fångat uppmärksamheten hos forskare, konstnärer, vetenskapsmän och älskare av kunskap, som har ägnat timmar och timmar av studier och kontemplation för att förstå dess betydelse i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Igelström och upptäcka hur det har påverkat olika områden av mänskligt liv.
Igelström | |
![]() | |
![]() | |
Ursprung | Nylödöse, Västergötland |
---|---|
Stamfar | Bengt Haraldsson |
Adlad | 2 juli 1645 |
Besläktade ätter | Appelbom Fägerstierna Strömfelt |
![]() | |
Namn | von Igelstrom |
Introducerad | 2 mars 1647 |
Värdighet | ätt nr: 320 |
![]() | |
Namn | von Igelstroem |
Naturaliserad | 29 juni 1792 |
Värdighet | Riksgrevelig |
Adel i Polen | |
Värdighet | Friherrlig |
Ätten Igelström har samma ursprung som ätterna Appelbom, Fägerstierna och Strömfelt och skall härstamma från en borgare Bengt Haraldsson i Nylödöse som enligt obestyrkta 1600-talsuppgifter var bror till biskopen Magnus Haraldsson som 1529 lämnade Sverige på grund av bibehållandet av sin katolska tro. Bengt Haraldsson var far till tullskrivaren i Älvsborg Harald Bengtsson vilken blev far till Anders Appelbom och Bengt Haraldsson (1579-1639/1640) som arrenderade Gäsene härad av kronan 1626-1632 och fick 1615 kronohemmanet Iglabo som livstidsförläning.[1]
Bengt Haraldssons son var guvernementskamreraren i Livland Harald Bengtsson (1604–1678), som adlades den 7 juli 1645 med namnet Igelström och introducerades 2 mars 1647 under nr 320.
Harald Bengtssons sonson kornetten Harald Igelström flydde 1700 till Polen sedan han begått dråp på en slaktardräng i Dorpat. Hans gods i Livland drogs in till kronan men hans barn återfick dem sedan området kommit under ryskt styre.[2]
Ätten upphöjdes 5 mars 1739 i polsk friherrlig värdighet och huvudmannagrenen, den enda i dag kvarlevande, 29 juni 1792 i tysk riksgrevlig värdighet.
Ätten som efter adlandet inte varit representerad i Sverige, var inskriven på riddarhusen i Livland och Estland med namnet von Igelstrom. Den fortlever i dag i Tyskland och skriver sig där von Igelstroem.