I dagens värld har Hypsiboas melanopleura blivit ett ämne av stor relevans och intresse för olika samhällssektorer. Dess inverkan på människors dagliga liv har genererat en rad debatter och diskussioner kring dess implikationer. Från dess ursprung till dess nuvarande tillstånd har Hypsiboas melanopleura fångat uppmärksamheten hos forskare, experter, yrkesverksamma och vanliga människor, som försöker förstå dess betydelse och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska de mest relevanta aspekterna relaterade till Hypsiboas melanopleura, och analysera dess inflytande inom olika områden och dess framtid i en ständigt föränderlig värld.
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-02) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Hypsiboas melanopleura Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Groddjur Amphibia |
Ordning | Stjärtlösa groddjur Anura |
Familj | Lövgrodor Hylidae |
Släkte | Hypsiboas |
Art | Hypsiboas melanopleura |
Vetenskapligt namn | |
§ Hypsiboas melanopleura | |
Auktor | (Boulenger, 1912) |
Synonymer | |
Hyla melanopleura Boulenger, 1912[2][3] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Hypsiboas melanopleura[2] är en groddjursart som först beskrevs av George Albert Boulenger 1912. Hypsiboas melanopleura ingår i släktet Hypsiboas och familjen lövgrodor.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]