Hushästmyra
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i Hushästmyra, ett ämne som har väckt många människors intresse genom historien. Det är ett brett och mångsidigt begrepp som täcker olika aspekter, från dess påverkan på samhället till dess relevans på ett personligt plan. Hushästmyra har varit föremål för studier, debatt och reflektion, genererat motstridiga åsikter och väckt grundläggande frågor. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika tillvägagångssätt och perspektiv som har dykt upp kring Hushästmyra, med syftet att erbjuda en komplett och berikande vision av detta mycket relevanta ämne. Följ med oss på denna rundtur i Hushästmyra och upptäck allt detta fascinerande ämne har att erbjuda!
| Hushästmyra | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Vespoidea |
| Familj | Myror Formicidae |
| Släkte | Hästmyror Camponotus |
| Art | Hushästmyra Camponotus herculeanus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Camponotus herculeanus | |
| Auktor | (Linnaeus, 1758) |
| Synonymer | |
|
Formica herculeana Linnaeus, 1758[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Hushästmyra, (Camponotus herculeanus) är en myrart som först beskrevs av Carl von Linné 1758.[3][1] Hushästmyra ingår i släktet hästmyror och familjen myror.[3][1]
Beskrivning
Hushästmyran är en stor myra med svartbrun kropp; mellankroppen hos arbetarna är dock rödbrun. Glesa men långa hår finns på hela kroppen, i synnerhet bakkroppen. Arbetarna blir 5 till 12 mm långa, drottningarna 14 till 17 mm, och hanarna 7 till 11 mm.[4]
Utbredning
Arten finns dels på europeiska kontinenten till norra Asien, söderut till Mellaneuropa och österut till södra Sibirien,[4] dels i Nordamerika från Kanada till norra USA, inklusive Klippiga bergen[5].
I Sverige finns arten i hela landet utom Torne lappmark. Den är vanligt förekommande, och klassificerad som livskraftig av Artdatabanken.[4]
I Finland är också arten allmän och finns i hela landet, från Åland och sydkusten till norra Lappland. Även här är arten klassificerad som livskraftig.[6]
Ekologi
Liksom andra hästmyror bygger hushästmyran sina bon i trä, både i murknande sådant och färskt virke, framför allt från barrträd[4]. Den kan angripa trävirket i hus, med stora ekonomiska konsekvenser. Arten kan även leva i tät skog. Boet består av gångar som grävs ut mellan årsringarna, men även i marken, exempelvis under liggande stockar, som på det viset kan förbindas med varandra. Ett bo kan ha mer än en drottning, men de olika drottningarna lever i sådana fall i var sin del av boet. Arten svärmar från slutet av maj till början av juni under eftermiddag och kväll.[4]
I Nordamerika är arten en av de få myrarter som kan nå trädgränsen.[5]
Underarter
Arten delas in i följande underarter:[7]
- C. h. eudokiae
- C. h. herculeanus
Bildgalleri
-
Bevingad hona. -
Bevingad hona. -
Bevingad hona. -
-
Rygg på preparerat exemplar. -
Huvud på preparerat exemplar.
Källor
- ^ ”Hushästmyra Camponotus herculeanus (Linnaeus, 1758)”. Taxonomi. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/200979/taxonomi. Läst 11 december 2024.
- ^ Nationalencyklopedin, hästmyror, läst 2021-07-14
- ^ ”Camponotus herculeanus (Linnaeus, 1758)”. Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=575995#null. Läst 6 maj 2023.
- ^ ”Hushästmyra Camponotus herculeanus (Linnaeus, 1758)”. Information. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/200979/information. Läst 11 december 2024.
- ^ Lynette Elliott, A.W. Thomas, John F. Carr, James C. Trager, Jonathan Hoskins (17 september 2006). ”Species Camponotus herculeanus - Hercules Carpenter Ant” (på engelska). BugGuide. Iowa State University - Department of Entomology. https://bugguide.net/node/view/77653. Läst 3 april 2023.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”hushästmyra – Camponotus herculeanus”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204291. Läst 5 maj 2023.
- ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/camponotus+herculeanus/match/1. Läst 24 september 2012.
Externa länkar
|
Wikimedia Commons har media som rör Hushästmyra.
Wikispecies har information om Camponotus herculeanus.
