Numera är Hoax ett flitigt diskuterat och analyserat ämne inom olika områden. Dess relevans är obestridlig, eftersom den inte bara påverkar människors dagliga liv, utan också politiska, ekonomiska och sociala aspekter på global nivå. Det finns många åsikter och ståndpunkter som har genererats kring Hoax, vilket visar på komplexiteten och betydelsen av denna fråga i dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Hoax och dess implikationer, i syfte att ge en komplett och berikande översikt över detta relevanta problem.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Del av en artikelserie om |
Desinformation och oavsiktligt felaktig information |
---|
![]() |
Typer |
Alternativa fakta · Argumentationsfel · Deepfake · Ekokammare · Faktaresistens · Faktoid · Falsk anklagelse · Falsk flagg · Fejknyheter · Felslut · Filterbubbla · Förtal · Gaslighting · Historierevisionism · Hoax · Klickbete · Konfabulation · Körsbärsplockning · Lurendrejeri · Lögn · Nyttig idiot · Postfaktisk politik · Potemkinkuliss · Propaganda · Pseudovetenskap · Quote mining · Skräpvetenskap · Social manipulation · Spoofing · Spinn · Subversion · Vandringssägen · Vanföreställning · Vidskepelse |
Motåtgärder |
Källkritik · Skepticism · Vetenskap · Vetenskaplig metod |
Hoax (på svenska: bluff eller skämt) är ett sätt att lura och vilseleda lyssnaren/mottagaren att tro att något osant är sant.
I engelskan används ordet hoax i muntliga konversationer bland annat för att definiera en bluff som blivit så vida spridd att den blivit en myt.