Hjalmar Falk (filolog)

I dagens artikel kommer vi att utforska vilken inverkan Hjalmar Falk (filolog) har haft på våra liv. Vare sig genom sitt inflytande på populärkulturen, sin relevans inom det vetenskapliga området eller sin betydelse i historien, har Hjalmar Falk (filolog) satt outplånliga spår i samhället. Genomgående i texten kommer vi att undersöka olika aspekter relaterade till Hjalmar Falk (filolog), från dess ursprung till dess utveckling i nuet, i syfte att förstå dess betydelse och inverkan i dagens värld. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i olika perspektiv och åsikter om Hjalmar Falk (filolog), och analysera dess relevans från olika och berikande perspektiv. Följ med oss ​​på denna fascinerande resa genom hur Hjalmar Falk (filolog) påverkar vår verklighet!

Hjalmar Sejersted Falk, född den 2 april 1859 i Vangs socken, död den 2 november 1928, var en norsk språkforskare.

Falk blev student 1876, tog 1882 lärarexamen, blev 1888 filosofie doktor, 1890 universitetsstipendiat, 1895 docent och 1897 professor i germansk filologi vid Kristiania universitet. Som ledamot av "Rigsmaalforeningen" deltog han i striden mot "landsmålets" upphöjande till likaberättigat undervisningsspråk. Han tilldelades Fridtjof Nansens belønning for fremragende forskning 1903.

Falk skrev Die nomina agentis der altnordischen Sprachen (1889), de populärvetenskapliga Vanskabninger i det norske sprog (1894), Sprogets visne blomster (1895) samt, i förening med Alf Torp, de omfattande arbetena Dansk-norskens lydhistorie (1898), Dansk-norskens syntax (1900) och Etymologisk ordbog over det norske og det danske sprog (1901-06, en tysk omarbetad upplaga 1910-11). Därtill kommer ett stort antal smärre uppsatser i ljudhistoria, fornnordisk mytologi och litteraturhistoria.

Bland hans senare verk märks Altnordisches Seewesen (1912), Altnordische Waffenkunde (1914), Altwestnordische Kleiderkunde (1919), Betydningslære (1920).[1] Inom religionsforskningen har i synnerhet hans undersökning av alla de i tulorna och andra källskrifter förekommande namnen på Oden vunnit stor uppmärksamhet.[2]

Källor

Noter

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  2. ^ Hjalmar Falk, Odensheite, Kristiania, 1924.