Henri de Boulainvilliers
I dagens värld är Henri de Boulainvilliers ett ämne som har uppmärksammats av en bred publik. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess påverkan på samhället eller dess relevans på ett personligt plan, har Henri de Boulainvilliers blivit ett ämne av intresse inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Henri de Boulainvilliers, vilket ger en omfattande och detaljerad översikt som gör det möjligt för läsare att förstå dess betydelse och betydelse. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka olika aspekter relaterade till Henri de Boulainvilliers, vilket ger ett berikande perspektiv som stimulerar till reflektion och debatt. Från sitt ursprung till sitt nuvarande genomslag väcker Henri de Boulainvilliers ett intresse som förtjänar att behandlas på djupet, och denna artikel syftar till att tillgodose det behovet av kunskap och förståelse.
| Henri de Boulainvilliers | |
 | |
| Född | 21 oktober 1658[1][2] Saint-Saire, Frankrike |
|---|---|
| Död | 23 januari 1722[1][2] (63 år) Paris |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | collège de Juilly  |
| Sysselsättning | Historiker, astrolog, filosof |
| Barn | Suzanne Marie Henriette de Boulainvilliers (f. 1696) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Anne Gabriel Henri Bernard, markis de Boulainvilliers, född 11 oktober 1658 i Saint-Saire, död 23 januari 1722 i Paris, var en fransk historiker.
Tvåfolksteorin
Boulainvilliers hatade Ludvig XIV:s envälde och tillhörde den adelsgrupp som försökte återupprätta aristokratins makt. Han försökte bevisa kungamaktens orättmätighet och det historiskt givna i ett aristokratiskt styrelsesätt. Enväldet stöddes däremot av breda folkskikt som tröttnat på aristokratins godtycke och på den oreda som rådde före Ludvig.[3]
Markisen de Boulainvilliers och hans skyddsling Nicolas Fréret gav i början på 1700-talet spridning åt "tvåfolksteorin" som kom att spela en stor roll i fransk politisk idéhistoria i sitt postumt utgivna verk Historie de l'ancien gouvernement de la France (1727). I Frankrike härstammade folket, bönderna och borgarna, enligt deras uppfattning från de underkuvade gallo-romanerna. Aristokraterna däremot var ättlingar till de segrande germanska frankerna. Här möter vi den aristokratiska rasismen som inte riktas enbart mot judar eller färgade utan mot en annan grupp inom det egna folket. Boulainvilliers idé togs upp av andra, bland dem Montesquieu och den är en av hörnpelarna i Gobineaus rasistiska historiefilosofi. Boulainvilliers, Montesquieu och Gobineau var alla aristokrater, och även om de besjälades av en önskan att utröna de historiska orsakerna till den rådande samhällsordningen blev tvåfolksteorin en välkommen förklaring till och bekräftelsen på att de existerande sociala orättvisorna var givna av naturen och ofrånkomliga.[4] En nation består alltid av två folkslag, segrare-erövrare och de besegrade, åtskilda genom ras och blod.
Boulainvilliers verk gav upphov till en betydande vetenskaplig fejd under 1700-talet, vilken behandlats av Adolphe Thiers i Considérations sur l'histoire de France (1840).
Utmärkelser
Asteroiden 8521 Boulainvilliers är uppkallad efter honom.[5]
Referenser
Noter
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6df763h, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Henri-de-Boulainvilliers-comte-de-Saint-Sairetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Kramár 2000, s. 46
- ^ Kramár 2000, s. 30
- ^ ”Minor Planet Center 8521 Boulainvilliers” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8521. Läst 18 juni 2023.
Källor
- Kramár, Leo, Rasismens ideologer (2000)
- Svensk uppslagsbok, 4 (1930)