Helge Åkerhielm

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Helge Åkerhielm på djupet, analysera dess ursprung, dess implikationer i dagens samhälle och dess relevans i den samtida världen. Genom historien har Helge Åkerhielm spelat en grundläggande roll i mänsklighetens kulturella, politiska och sociala utveckling. Från dess början till nutid har Helge Åkerhielm varit föremål för debatt, kontroverser och studier av experter inom olika discipliner. Genom den detaljerade analysen av Helge Åkerhielm kommer vi att försöka fördjupa oss i dess innebörd, dess inverkan och dess betydelse i det aktuella sammanhanget, vilket ger en uttömmande och berikande vision av detta ämne av global relevans.

Helge Åkerhielm
FöddNils Helge Samuel Åkerhielm
28 november 1910
Gävle
Död16 augusti 1968 (57 år)
Engelbrekts församling, Stockholm
YrkeFörfattare, översättare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1937–1968
MakaGallie Hoffmann
(1941–1968; hans död)
SläktingarDan Åkerhielm (far)
Annie Quiding (mor)
Nils Herman Quiding (morfar)

Nils Helge Samuel Åkerhielm, född 28 november 1910 i Gävle, död 16 augusti 1968 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk friherre, författare och översättare. Han var son till Dan och Annie Åkerhielm.

Biografi

Åkerhielm var litteraturkritiker, film- och teaterrecensent i Morgon-Tidningen 1940–1952 och medarbetade i Ord och bild, BLM, Perspektiv m.fl. tidskrifter.

Som översättare har Åkerhielm bland annat översatt Barnen i nya skogen av Frederick Marryat, Piccadilly Jim av P. G. Wodehouse, Pappa Långben av Jean Webster och de två första böckerna i serien om Festliga Franssons äventyr.

Helge Åkerhielm var från 1941 gift med översättaren, barnboksförfattaren, journalisten Gallie Åkerhielm (född Hoffmann; 1907–1968), känd bland annat för böckerna om Anna-Lena och böcker om etikett. Makarna Åkerhielm är begravda på Skogskyrkogården i Stockholm.

Bibliografi

  • 1937 – Kvällspromenad, dikter (Bonniers)
  • 1938 – Marjorie danskar, otryckt pjäs
  • 1939 – Ur detta hav, dikter (Bonniers)
  • 1943 – Gustaf Ullmans ungdomslyrik
  • 1944 – Vågtungans stund, dikter (Bonniers)
  • 1944 – Vaknatten, otryckt pjäs
  • 1949 – Världslitteraturen – en handbok (tillsammans med Tore Zetterholm, Kooperativa förbundet)
  • 1952 – Skärvor av mänsklighet, dikter (LT)
  • 1953 – Vara som andra, roman för ungdom (Hökerberg)
  • 1958 – Förgången stad, självbiografisk prosa (Hörsta)
  • 1963 – Vind för bort, dikter (Zinderman)
Antologier (redaktör)
  • 1943 – Humor från hela världen: en antologi (Hökerberg)
  • 1944 – Kärlek från hela världen: en antologi (Hökerberg)
  • 1945 – Brott från hela världen: en antologi (Hökerberg)
  • 1946 – När skalkar locka ...: skälmar och skämtare från hela världen: en antologi (Hökerberg)
  • 1949 – Kärlek, vin och sång: en diktantologi (Hökerberg)
  • 1950 – Svensk lyrik: antologi (sammanställd tillsammans med Olof Lagercrantz, Ehlin)
  • 1953 – Stockholm i berättelser och bilder: sammanställda till minne av Stockholms 700-årsjubileum (Hökerberg)
  • 1954 – Sexton berättelser om jorden: ur världslitteraturen (Tiden)
Översättningar (urval)
  • 1944 – Margaret Gilmour: Hovliv i Karl II:s England (The great lady) (Hökerberg)
  • 1955 – Ernest Sackville Turner: Mannens väg till kvinnan: kärlek och kurtis genom tiderna (A history of courting) (Hökerberg)
  • 1956 – Mathilde Walewska: Min sköna mamma (Meine schöne Mama) (översatt tillsammans med Gallie Åkerhielm, B. Wahlström)
  • 1956 – Casanova: Casanovas memoarer (översättning och svensk bearbetning tillsammans med Gallie Åkerhielm, B. Wahlström)
  • 1957 – Pierre Daninos: Major Thompson bland engelsmän och amerikanare (Le secret du major Thompson) (översatt tillsammans med Gallie Åkerhielm, Hökerberg)
  • 1958 – Hans Hellmut Kirst: Ingen kommer att överleva: en berättelse om Europas sista dagar (Keiner kommt davon) (Hörsta)
  • 1964 – Sergeanne Golon: Angélique möter sin älskade (Angélique et son amour) (B. Wahlström)
  • 1966 – Richmal Crompton: Bill, den oslagbare (Lindblads)

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ Födelseort från Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur & Kultur, 1974), s. 248
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Åkerhielm, Nils Helge Samuel (19101128-0516) DB / DOR 68?
  3. ^ Litteraturlexikon, s. 248
  4. ^ Dagens Nyheter, 12 augusti 1941, sid. 10
  5. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag, 1999) s. 141 ISBN 91-89086-02-3
  6. ^ SvenskaGravar
Auktoritetsdata