Havrekli
I den här artikeln kommer vi att utforska Havrekli och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Vi kommer att fördjupa oss i olika perspektiv och analyser för att bättre förstå dess inflytande på samhälle, ekonomi, politik och kultur. Havrekli har varit föremål för studier och debatt genom historien, och dess relevans är fortfarande grundläggande idag. Genom den här artikeln vill vi undersöka hur Havrekli har format och fortsätter att forma vår värld, och hur vi kan förstå och hantera dess utmaningar och möjligheter i framtiden.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Havrekli framställs av mald och skalad havre, därefter siktas kliet fram. Havrekli är rikt på protein och fibrer. Det är lättsmält och har hög halt av betaglukaner, ett slags vattenlösliga fibrer. Havre är det sädesslag som innehåller mest fett.
Användning
Havrekli passar utmärkt till gröt eller till att strö på filmjölk och blanda i müsli.
Till skillnad från vetekli går det att koka gröt med havrekli som enda gryn. Havrekli innehåller ca 18% kostfiber.
Externa länkar
- ”Näringsinnehåll: Havrekli”. Livsmedelsdatabasen. Livsmedelsverket. https://soknaringsinnehall.livsmedelsverket.se/Home/FoodDetails/704. Läst 21 januari 2025.
| |||||||||||||
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.