I dagens värld är Harestads kyrka ett relevant ämne och av stort intresse för ett brett spektrum av människor. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på det dagliga livet är Harestads kyrka en fråga som förtjänar uppmärksamhet och djupgående analys. Oavsett om det är en nyligen genomförd händelse, en offentlig person eller ett globalt fenomen, fortsätter Harestads kyrka att skapa debatt och intresse inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Harestads kyrka, med syftet att utöka förståelsen och reflektionen över dess betydelse i vår nuvarande verklighet.
Harestads kyrka | |
Kyrka | |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Västra Götalands län |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Göteborgs stift |
Församling | Harestads församling |
Koordinater | 57°49′2.7″N 11°50′15.72″Ö / 57.817417°N 11.8377000°Ö |
Material | Sten |
Invigd | 1854 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000002709 |
Dopfuntscuppa av täljsten från 1100-talet
|
Harestads kyrka är en kyrkobyggnad i Kungälvs kommun. Den tillhör Harestads församling i Göteborgs stift.
På den nuvarande kyrkans plats fanns tidigare en liten medeltida kyrka i romansk stil. Den revs 1853 för att ge plats åt en ny, som stod klar året därpå.
Kyrkan är byggd i putsad granit med tegeltäckt tak. Planen utgörs av ett rektangulärt långhus med tresidig koravslutning i öster. I väster finns ett fyrkantigt kyrktorn med lanternin. Byggnaden har elva fönster och tre dörrar, samtliga rundbågade. Interiören är i klassicerande stil och hållen i en brungul färgton. Innertaket är tunnvälvt.
Orgeln är ursprungligen byggd 1861 av Johan Nikolaus Söderling. Den byggdes om och utökades 1936 och byggdes om ytterligare en gång samt omdisponerades 1983. I båda fallen av Hammarbergs Orgelbyggeri AB. Instrumentet har nu fjorton stämmor, ljudande fasadpipor, två manualer och pedal.
|