Hans Hagerup Falbe
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Hans Hagerup Falbe, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Från sitt ursprung till dess genomslag idag har Hans Hagerup Falbe satt en outplånlig prägel på samhället och har genererat oändliga debatter och diskussioner. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som gör Hans Hagerup Falbe till ett så relevant och intressant ämne, och analysera dess implikationer inom olika områden och dess inflytande på människors dagliga liv. Utan tvekan är Hans Hagerup Falbe ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och vi hoppas att denna utforskning kommer att hjälpa dig att bättre förstå dess betydelse och inverkan på världen omkring oss.
| Hans Hagerup Falbe | |
 | |
| Född | 7 februari 1772[1][2][3] Köpenhamn[1] |
|---|---|
| Död | 17 oktober 1830[1][2][3] (58 år) Stockholm[1] |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Köpenhamns universitet  |
| Sysselsättning | Kompositör[1], advokat, politiker[1], jurist |
| Befattning | |
| Oslo och Akershus fylkesman (1815–1822) Akershus stiftsamtman (1815–1822) Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1822–1824)[4] Norges revisionsminister (1824–1825)[4] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1825–1826)[4] Norges marinminister (1826–1827)[4] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1827–1828)[4] Norges revisionsminister (1828–1829)[4] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1829–1830)[4] | |
| Föräldrar | Anna Catharina Hagerup de Gyldenpalm |
| Redigera Wikidata | |
Hans Hagerup Falbe, född den 7 februari 1772 i Köpenhamn, död den 17 oktober 1830 i Stockholm, var en norsk ämbetsman och musiker.
Falbe blev 1815 utnämnd till stiftamtmand i Akershus stift och amtmand i Akershus amt. Han blev 1822 tillförordnat statsråd och följande år ordinarie på posten, då han talade god franska och inte ansågs lämpad för sin tidigare befattning. Han gjorde sig aldrig gällande i de ämbeten, som anförtroddes honom; som statsråd var han sällan chef för något regeringsdepartement, men oftast medlem av norska statsrådsavdelningen i Stockholm.
Falbe var däremot en duktig musiker med goda teoretiska kunskaper och talang som komponist; han hade ingen ringa förtjänst av det musikaliska livet i Norges huvudstad i början av 1800-talet och uppträdde ofta som tonsättare av (delvis också utgivna) större musikverk, kantater för soli, kör och orkester, danser med mera.
Musikverk
Orkester
- Kantat i C-dur på kung Karl XIV Johans födelsedag 1822.[5]
- Ouvertyr C-dur till prologen den 26 januari 1816. Till kronprinsens födelsedag.[5]
Källor
- Falbe, Hans Hagerup i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1918)
Noter
- ^ Levande Musikarv-ID: falbe-hans-hagerup, läst: 5 januari 2018.
- ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: Hans_Falbe, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 984, läs online.
- ^ Jan Debes, Det norske statsråd 1814–1949, 1950, läs online.
- ^ Nisser, Carl (1943). Svensk instrumentalkomposition 1770-1830. Nominalkatalog. Stockholm: Gothia. sid. 158. Libris 1412043
|