Hammarlands kyrka
I dagens värld har Hammarlands kyrka fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är inom teknik, politik, underhållning eller något annat område har Hammarlands kyrka blivit ett ständigt samtalsämne och en outtömlig källa till intresse och debatt. Dess inverkan sträcker sig från de beslut vi fattar i våra dagliga liv till de stora förändringar vi bevittnar globalt. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska alla aspekter av Hammarlands kyrka, och reda ut både dess praktiska implikationer och dess symboliska betydelse. Genom en uttömmande analys kommer vi att söka belysa de olika aspekter som gör Hammarlands kyrka till ett fenomen värt att analysera och undersöka.
| Hammarlands kyrka | |
| Kyrka | |
_1.jpg) Hammarlands kyrka från söder
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Ort | Hammarland |
| Trossamfund | Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland |
| Stift | Borgå |
| Församling | Hammarlands församling |
| Koordinater | 60°13′04″N 19°44′42″Ö / 60.21778°N 19.74500°Ö |
| Invigd | 1200-talet |
 Hammarlands kyrka från sydväst
| |
S:ta Catharina kyrka i Hammarland på Åland är stenkyrka från sent 1200-tal tillägnad Sankta Katarina av Alexandria. Eckerö var kapell under Hammarland innan det blev en självständig församling.[1]
Historia
Kyrkan ligger intill den gamla postrotevägen och ett stort gravfält, Kjusan, ligger precis väster om kyrkan. Efter reformationen lämnades kyrkan vind för våg. Kyrkan har brandhärjats ett flertal gånger, bland annat runt 1440 och senast i februari 2010.[1][2]
Kyrkobyggnaden
Långhuset uppfördes under slutet av 1200-talet och tornet, som har en ovanlig sydlig placering, tillkom i början av 1300-talet. Tornet fungerade både som vapenhus och kapell med ett altare tillägnas Sankt Olof. Under början av 1400-talet utvidgades långhuset med ett nytt kor och dessutom drabbades långhuset under byggnadstiden av en brand. Tornhuven förnyades på 1600-talet, men de medeltida formen bibehöllset. Under första hälften av 1800-talet förstorades befintliga förnster och nya fönster bröts upp i nord- och västgaveln.[1]
Väggmålningar
Vid mitten av 1400-talet målades koret med heltäckande slingerornamentik. I samband med en arkeologisk utgrävning 1913 togs de medeltida kalkmålningarna fram igen. Väster om korets nordfönster finns kyrkans enda bevarade figuralmålning som föreställer aposteln Judas Taddaios, med dubbelkors och tillhörande språkband.[1]
Inventarier
- Paradisdopfunt från slutet av 1200-talet
- Fragmentarisk biskopsstol från 1650.
Orgel
- 1857 byggs en orgel till kyrkan.
- 1865 fick kyrkan en ny orgel byggd av Frans Anderson.
- Ca 1947 bygger Kangasala orgelbyggeri en orgel med 14 stämmor.
- 1977 bygger Hans Heinrich en ny orgel.[3]
| Huvudverk I C-g3 | Svällverk II C-g3 | Pedal C-f1 | Koppel |
| Principal 8’ | Holzgedackt 8' | Subbas 16' | I/P |
| Rohrflöte 8' | Koppelflöte 4' | Gemshorn 8' | II/P |
| Oktava 4' | Principal 2' | Pommer 4' | II/I |
| Spitzflöte 4' | Larigot 1 1/3' | ||
| Schwiegel 2' | Tremolo | ||
| Mixtur 4-5 ch 1 1/3' | |||
| Trompete 8' |
Källor
- ^ ”Hammarlands kyrka”. Kyrkor.ax. http://www.kyrkor.ax/kyrkor/hammarlands-kyrka/. Läst 16 juli 2015.
- ^ ”Städningen fortgår i Hammarlands kyrka”. nyan.ax. http://www.nyan.aland.fi/nyheter/?news_id=52475. Läst 28 augusti 2012.
- ^ http://www.alfest.org/dokumentation.pdf
Vidare läsning
- Hiekkanen, Markus (2020). Finlands medeltida stenkyrkor. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien. sid. 482-486. Libris n0bnsbs4l2bcgvwv. ISBN 9789188763112
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hammarlands kyrka.- Hammarlands församling
