Guvernementet Simbirsk
Idag ska vi prata om Guvernementet Simbirsk. Detta är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Guvernementet Simbirsk har blivit något som vi inte kan ignorera, vare sig på grund av dess påverkan på samhället eller på våra personliga liv. Det är ett ämne som har genererat känslor och debatter och lett till reflektion kring dess betydelse i det dagliga livet. Många experter har studerat och analyserat Guvernementet Simbirsk ur olika perspektiv, och idag vill vi fördjupa oss i dess innebörd, omfattning och betydelse. Vi hoppas att den här artikeln ger dig en bredare och tydligare vision om Guvernementet Simbirsk och inbjuder dig att reflektera och fördjupa dig i dess betydelse i vår nuvarande värld.
| Guvernementet Simbirsk | ||
| Симбирская губернiя | ||
| Guvernement i Kejsardömet Ryssland | ||
|
||
| Land |  Ryssland
| |
|---|---|---|
| Huvudstad | Simbirsk | |
| Area | 49 495 km² | |
| Folkmängd | 1 997 500 (1912) | |
| Befolkningstäthet | 40 invånare/km² | |
| Idag del av: | Uljanovsk oblast, Samara oblast, Tatarstan, Tjuvasjien | |
 | ||
.png)
Guvernementet Simbirsk var ett guvernement i Kejsardömet Ryssland, 1796-1928.
Det begränsades av Kazan, Samara, varifrån det skiljdes av Volga, samt Saratov, Pensa och Nizjnij Novgorod. Det var 49 495 km2 1 997 500 invånare (1912), varav två tredjedelar ryssar, återstoden mordviner (12 procent), tjuvasjer (8 procent) och tatarer (8 procent). Omkring 150 000 var muslimer och 1 000 judar, de övriga ryska ortodoxa eller dissenters.
Sedan 1851 var guvernementet indelat i åtta kretsar (ujezd): Simbirsk, Alatyr, Ardatov, Buinsk, Karsun, Kurmysj, Sengilej och Syzran.
Landet genomflöts av Volga, som delvis bildade gräns i öster, och dess bifloder Sura, Svijaga och Usa samt var med undantag av den bergiga stranden vid Volga en fullkomligt jämn eller obetydligt kuperad slätt med utomordentligt fruktbar jordmån. De särskilt i norr vidsträckta skogarna upptog 30 procent av arealen, medan åkerjorden utgjorde över 50 procent.
Jordbruk och boskapsskötsel var huvudnäringar. De viktigaste sädesslagen var vete, råg, korn och havre; dessutom odlades mycket potatis samt något tobak, hampa och lin. Fisket i Volga var betydligt. Av mineral finnas endast svavel, asfalt och gips. Skeppsbyggen och skogsavverkning bedrevs i inte obetydlig skala. Hemslöjden var mycket betydande, fabriksindustrien jämförelsevis mindre.
Simbirsk var tidigare en del av det tatariska Kazankhanatet, men kom vid dettas erövring 1552 under Ivan IV Vasiljevitjs herravälde. 1780 upphöjdes det till guvernement och fick sitt största omfång 1850. De ursprungliga mordvinerna förlorade snart sin etnografiska enhet, mest efter mitten av 1800-talet.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Simbirsk, 1904–1926.
