I dagens värld har Ekonomisk examen blivit ett ämne av obestridlig relevans. Dess närvaro och inverkan manifesteras på olika områden, från det personliga livet till den professionella sfären. Oavsett om det är lokalt eller globalt har Ekonomisk examen väckt stort intresse och debatt bland experter och fans. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Ekonomisk examen, analysera dess inflytande, återverkningar och möjliga lösningar. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt försöker vi belysa detta ämne som är så relevant i det nutida samhället.
Ekonomisk examen var den ursprungliga examensbenämningen vid handelshögskolor i Sverige.
1909 startade Handelshögskolan i Stockholm sin utbildning och från 1923 hade även Handelshögskolan i Göteborg motsvarande examensrätt. Utbildningen som ledde till ekonomisk examen vid dessa handelshögskolor var ursprungligen tvåårig, och de som hade avlagt denna examen titulerades vanligen DHSS och senare DHS (Diplomerad från Handelshögskolan i Stockholm) respektive DHG (Diplomerad från Handelshögskolan i Göteborg), denna förkortning sattes ut efter namnet.
Efter att utbildningen 1939-1944 successivt förlängdes från två till tre år införde 1943 den nya examensbenämningen ekonomexamen, och de som avlagt denna nya examen erhöll titeln civilekonom.
2006 anpassade sig Handelshögskolan i Stockholm till Bologna-processen, avskaffade ekonomexamen och användandet av titeln civilekonom och införde istället ekonomie kandidat- och ekonomie masterexamina samt titlarna Bachelor of Science och Master of Science.