Idag är Gråbukig petrell ett tema som finns i alla aspekter av våra liv. Från politik till teknik, Gråbukig petrell har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. I takt med att samhället utvecklas fortsätter Gråbukig petrell att vara relevant och skapa debatt i den allmänna opinionen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gråbukig petrell och dess inverkan på vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att analysera hur Gråbukig petrell har format vår värld och vad vi kan förvänta oss i framtiden.
Gråbukig petrell Status i världen: Nära hotad[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Stormfåglar Procellariiformes |
Familj | Liror Procellariidae |
Släkte | Pterodroma |
Art | Gråbukig petrell P. inexpectata |
Vetenskapligt namn | |
§ Pterodroma inexpectata | |
Auktor | (Forster, 1844) |
Utbredning | |
![]() |
Gråbukig petrell[2] (Pterodroma inexpectata) är en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar som förekommer i Stilla havet.[3]
Gråbukig petrell är en distinkt, medelstor (32-36 cm), grå petrell med rätt kort näbb och stjärt. Karakteristiskt är grå, ett brett svart band från knogen in mot mitten av den silvervita vingundersidan samt ett tydligt grått "M" på vingovansidan.[4][5]
Gråbukig petrell häckar i Nya Zeeland på sydvästra Sydön, Solanderöarna, på småöar kring Stewart Island samt i Snaresöarna.[5] Tidigare har den förekommit över stora delar av både Nordön och Sydön, möjligen även i Chathamöarna, Bountyöarna, Antipodöarna och Aucklandöarna.[6][7] Efter häckning flyttar den till norra Stilla havet ända upp till norra Alaskagolfen och södra halvan av Berings hav, medan den sommartid kan röra sig söderut ända till packisen.[6][7][8][9] Tillfälligt har den påträffats bland annat i Japan, Ecuador och Ryssland.[1]
Gråbukig petrell är en havslevande art som mycket sällan kommer nära land annat än för att häcka på avlägsna öar. Häckningen inleds i oktober, med äggläggning från slutet av första veckan i december. Fågeln livnär sig huvudsakligen av fisk och bläckfisk, men även kräftdjur.[5]
Denna art häckar endast på några få rätt små öar. På flera av dessa finns införda predatorer som tros påverka beståndet. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1] Den är dock fortfarande en individrik fågel med över 1,5 miljoner häckande individer.[10]
|