Gripenstedt

I dagens värld har Gripenstedt blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. På både ett personligt och professionellt plan har Gripenstedt haft en betydande inverkan på våra liv. För att bättre förstå detta fenomen och erbjuda en bred och detaljerad vision kommer vi i den här artikeln att utforska olika aspekter relaterade till Gripenstedt. Från dess ursprung till dess inflytande på nuet, inklusive dess framtida implikationer, kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som försöker belysa detta mycket viktiga ämne. Genom att utforska relevanta studier, vittnesmål och data hoppas vi kunna ge en heltäckande och berikande bild av Gripenstedt som våra läsare kan finna användbar och upplysande.

Gripenstedt
UrsprungGöteborg, Sverige
Upphöjd4 maj 1860 (Friherrlig)
SätesgårdGräfsnäs, Västergötland
Nynäs slott, Södermanland
Adlad2 april 1691
16 januari 1717
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad3 november 1693 (Adlig)
15 februari 1718 (Adlig)
16 oktober 1860 (Friherrlig)
GradAdlig ätt nr 1 226.
Friherrlig ätt nr 402.

Gripenstedt är en svensk adlig och friherrlig ätt. Ätten upphöjdes den 4 maj 1860 i friherrlig värdighet med den svenske finansministern Johan August Gripenstedt. Friherreskapet begränsas till släktens huvudman.

Historik

Ruinen efter Gräfsnäs slott, fideikommiss i släkten Gripenstedt, under 1700-talet och början av 1800-talet
Brevens bruk, som ingick i Bystad fideikommiss, numera ägt av familjeföretaget Brevens Bruk AB.

Överinspektorn över sjötullarna i Göteborg Hieronimus Berger, född i hertigdömet Kurland 1649, död 1713, adlades 1691 med namnet Gripenstedt (nr. 1226).[1] Han hade inga egna barn i äktenskapet från 1710 med Catharina Tham (1675–1746), men fem styvbarn efter Göteborgshandlaren Jacob Radhe (död 1706).

Namnet Gripenstedt och ättens nummer övertogs efter adoption 1717, fyra år efter Hieronimus Gripenstedts död, av Jacob Radhes och Catharina Thams två söner och tre döttrar. Ätten blev 1860 friherrlig med finansminister Johan August Gripenstedt.

Ätten Gripenstedt har bland annat kommit att förknippats med fideikommisset Bystad, däri Brevens bruk ingick.[2]

Medlemmar av släkten Gripenstedt

  • Hieronymus Gripenstedt, född Berger, död 1713, gift med Catharina Tham (1675–1746)
  • Johan Radhe Gripenstedt 1706–62, förste fideikommissarie på Gräfsnäs[3] efter Catharina Thams död 1746, son till Jakob Radhe och Catharina Tham
  • Jacob Radhe Gripenstedt 1705–82, ägare till Lejondal, manufakturist[4], pietist, bror till Johan Radhe 1706–62
  • Johan Gripenstedt 1735–91, hovjunkare, fideikommissarie på Gräfsnäs, son till Johan Radhe 1706–62
  • Johan Theodor Gripenstedt 1765–1821, siste fideikommissarie på Gräfsnäs, son till Johan 1735–91
  • Jakob Gripenstedt 1774–1838, major, bror till Johan Theodor 1765-1821
  • Johan August Gripenstedt 1813–74, finansminister, köpare av Nynäs slott, son till Jakob 1774–1838
  • Johan Theodor Gripenstedt 1851–1918, riksdagsman, fideikommissarie på Bysta, son till Johan August (1813–74)
  • Carl Gustaf Gripenstedt 1853–1935, jurist, riksdagsman, son till Johan August 1813–74, bror till Johan Theodor 1851–1918
  • Alfred Gripenstedt 1885–1969, artillerikapten, siste private ägare av egendomen Nynäs slott, son till Carl Gustaf 1853–1935
  • Johan Gripenstedt 1922–2009, siste fideikommissarie på Bystad[5]
  • Carl Gustaf Gripenstedt, 1955–2015[6], tidigare verkställande direktör för Brevens Bruk AB, son till Johan 1922–2009

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Wieselgren, Harald (1880). Ur vår samtid. sid. 107–112. https://runeberg.org/samtid/0161.html. Läst 10 augusti 2010 
  2. ^ Segerstråle, Nils (1979). Svenska fideikommiss. sid. 64. https://runeberg.org/svefidei/0067.html. Läst 13 juni 2022 
  3. ^ Gräfsnäs köptes 1725 av justitiekansler Thomas Fehman. Denne var Catharina Thams tredje man och instiftad fideikommiss till inom familjen Gripenstedt. Gräfsnäs ärvdes efter Fehmans död 1733 av Catharina Tham, och därefter av Johan Radhe Gripenstedt efter Catharina Thams död 1746 Bengt Wadbring: Gräfsnäs historia
  4. ^ Gabriele Prenzlau-Enander: Upplands-Bro - Kulturhistoriska miljöer, 1991, på Kulturarv Stockholm under Industrihistoria i Upplands-Bro kommun, läst 2020-05-11
  5. ^ Fideikommisset avvecklat 1979 i Brevens Bruk AB
  6. ^ ”Carl Gripenstedt har avlidit 59 år gammal”. Nerikes Allehanda. 13 januari 2015. https://www.na.se/2015-01-13/carl-gripenstedt-har-avlidit-59-ar-gammal. 

Externa länkar