Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Greta Bjerke ur olika perspektiv, med syftet att ge en heltäckande och djupgående vision av detta ämne. Dess ursprung, utveckling, implikationer och möjliga framtidsscenarier kommer att analyseras, liksom dess relevans i dagens samhälle. Olika forskning, studier och expertutlåtanden kommer att granskas för att ge läsaren en fullständig och aktuell förståelse av Greta Bjerke. Dessutom kommer konkreta exempel och fallstudier att presenteras för att exemplifiera teoretiska begrepp och främja större förståelse. Vi hoppas att den här artikeln är användbar och intressant för dem som vill fördjupa sina kunskaper om Greta Bjerke.
Greta Bjerke | |
![]() Greta Bjerke i Södrans revy 1944 | |
Född | Anna Greta Maria Bjerke 20 mars 1910 Stockholm |
---|---|
Död | 9 mars 1991 (80 år) Danderyd |
Andra namn | Greta Ameln |
IMDb SFDb |
Anna Greta Maria Bjerke, född 20 mars 1910 i Klara församling, Stockholm, död 9 mars 1991 i Danderyd, var en svensk sångare och skådespelare.[1]
Bjerke engagerades av Ragnar Klange till Folkets hus-teatern 1935–1937[2] och på Södran 1938–1945.[3] Hon filmdebuterade 1939 i Per-Axel Branners Rosor varje kväll och medverkade i ytterligare fyra filmer.[1] Hon var gift med manusförfattaren Tor Bergström.[4]
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1936 | Medverkande | Heja folket, revy Harry Iseborg och Nisse Berggren |
Ragnar Klange | Folkets hus teater[5] |
1937 | Medverkande | Folket i bild, revy |
Ragnar Klange | Folkets hus teater[6] |
1939 | Medverkande | Honnör för 39, revy Kar de Mumma |
Victor Bernau | Södra Teatern[7][8] |
1943 | Medverkande | Marsch till Söder, revy Dardanell, Dix Dennie, Åke Balltorp |
Karl Kinch | Södra Teatern[9] |
|