Gollegiellapriset

Numera har Gollegiellapriset blivit en mycket viktig fråga i det moderna samhället. Med teknikens framsteg och ständiga förändringar i världen har Gollegiellapriset blivit relevant inom olika områden i det dagliga livet. Från politik till populärkultur, ekonomi och utbildning har Gollegiellapriset avsevärt påverkat hur vi interagerar med världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska betydelsen av Gollegiellapriset och dess inflytande på vårt dagliga liv, och analysera de olika aspekterna som omger det och dess inverkan på dagens samhälle.

Aleksandra Antonova, pristagare 2012
Nina Afanasjeva, pristagare 2012
Mikael Svonni, pristagare 2014

Gollegiellapriset (nordsamiska: Gollegiella bálkkašupmi, "Guldspråkpriset") är ett nordiskt samiskt språkpris, som delas ut av Samiska parlamentariska rådet.

Gollegiella inrättades 2003 på norskt initiativ av de nordiska sameministrarna och sametingspresidenterna i Finland, Norge och Sverige. Det delas ut vartannat år till enskilda personer, organisationer eller institutioner i Finland, Norge, Ryssland och Sverige, vilka gjort en insats för att främja, utveckla och bevara samiska språk. Prissumman är numera (2016) 15.000 euro och priset delas ut vid det årliga mötet mellan de nordiska sameministrarna och sametingspresidenterna.

En bedömningskommitté utser vinnare av språkpriset. Denna utgjordes 2008–11 av Hanna Outakoski, Rosmare Huuva, Erkki Lumisalmi, Nora Bransfjell och Nina Afanasjeva. Ordförande i urvalskommittén 2016 var David Kroik vid Umeå universitet. Priset delades ut för första gången i november 2004. Det finansieras och administreras av de tre värdländerna i rotation.

Pristagare

Källor

Noter