I dagens värld har Glasblåsarns barn (film) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Glasblåsarns barn (film) fångat allas uppmärksamhet, genererat debatt, reflektion och analys. Med en historia som går tillbaka århundraden har Glasblåsarns barn (film) lämnat en outplånlig prägel på mänsklighetens historia, och dess inflytande fortsätter att vara påtagligt idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Glasblåsarns barn (film) och dess betydelse i den moderna världen, analysera dess inverkan på olika områden och dess relevans för nuet och framtiden.
| Glasblåsarns barn | |
| Regissör | Anders Grönros |
|---|---|
| Producent | Anders Birkeland, Hans Lönnerheden |
| Manus | Anders Grönros |
| Skådespelare | Lena Granhagen, Stellan Skarsgård, Pernilla August |
| Fotograf | Philip Øgaard |
| Produktionsbolag | Bahrke Malmqvist Thor Produktion, Nordic Screen Development A/S (Jar), Zentropa Entertainments ApS (Köpenhamn) med flera |
| Distribution | Sonet Film AB |
| Premiär |
|
| Speltid | 111 minuter |
| Land | Sverige, Norge, Danmark |
| Språk | svenska |
| Budget | 37 miljoner kronor[1] |
| IMDb SFDb Elonet SVT Play | |
Glasblåsarns barn är en svensk film från 1998 efter Maria Gripes roman med samma namn och i regi av Anders Grönros. I huvudrollerna som glasblåsaren och hans hustru ses Stellan Skarsgård och Pernilla August.
Produktionen kantades av problem och avstannade stundtals helt på grund av konflikter, konkurser och överskriden budget, vilket ledde till att färdigställandet och premiären av filmen fördröjdes avsevärt; från den ursprungliga premiärdagen juldagen 1996 till den 27 februari 1998.[1]
Glasblåsarns barn har visats i SVT, bland annat i januari 2001, i oktober 2021 och i juni 2024.
Filmen belönades med två Guldbaggar: bästa foto och bästa manliga biroll (Thommy Berggren). Den nominerades för bästa kvinnliga biroll (Lena Granhagen) och bästa manuskript (Anders Grönros).