I den här artikeln om Gerard de Besche kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till detta ämne som är så relevant idag. Under de kommande raderna kommer vi att analysera dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inverkan på samhället. Vi kommer också att undersöka de olika perspektiven och åsikterna om Gerard de Besche, samt dess relevans i nutid och framtid. Den här artikeln syftar till att ge en översikt och fullständig översikt av Gerard de Besche, med syftet att ge läsarna en djupare förståelse för detta ämne och dess implikationer inom olika områden.
| Gerard de Besche | |
| Född | 1585[1][2][3] Liège |
|---|---|
| Död | 18 juni 1656[1] Forsmarks församling, Sverige |
| Begravd | Valö kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt |
| Barn | Georg de Besche (f. 1641) Anna de Besche (f. 1642) Daniel de Besche (f. 1648) |
| Släktingar | Willem de Besche (syskon) Gillis de Besche den äldre (syskon) Hubert de Besche d.ä. (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Gerard de Besche, född i mars 1585 i Liège, död 18 juni 1656 på Forsmark, var en svensk arkitekt och industriman. Han var bror till Gillis de Besche, Hubert de Besche samt Willem de Besche.
de Besche var mestadels verksam i Uppsala, dels vid Uppsala slott, dels vid Uppsala domkyrka, där han 1619 lät återuppföra de vid stadsbranden 1602 förstörda tornspirorna. de Besche var även ledare för Forsmarks bruk, där han utövade en livlig byggnadsverksamhet.[4]
de Besche gifte sig första gången 1615 i Dordrecht i Holland med Maria Piet (död 1637). Han gifte sig andra gången 28 oktober 1640 med Margareta von Emersen (död 1694). De fick tillsammans barnen bruksägaren Georg de Besche (1641–1711) och generalkvartermästarelöjtnanten Daniel de Besche (1648–1685).[5]
|