Gamma Centauri
I dagens värld är Gamma Centauri ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess genomslag har märkts inom olika områden, från politik till teknik, kultur och samhället i stort. Gamma Centauri har skapat en passionerad debatt och har utlöst en rad undersökningar och studier i jakt på svar och lösningar. Sedan dess uppkomst har Gamma Centauri väckt både intresse och kontroverser och har utmanat hur vi uppfattar och förstår världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska fenomenet Gamma Centauri på djupet, undersöka dess många aspekter och dess potentiella inverkan i framtiden.
| Gamma Centauri (γ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 12t 41m 31,04008s |
| Deklination | -48° 57′ 35,5375″ |
| Skenbar magnitud () | 2,17 (+ 2,85 / + 2,95) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A1 IV+ (A0 III/A0 III) |
| U–B | -0,01 |
| B–V | -0,01 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -5,5 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -185,72 mas/år Dek.: +5,79 mas/år |
| Parallax () | 25,06 ± 0,28 |
| Avstånd | 130 ± 1 lå (39,9 ± 0,4 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,81 |
| Detaljer | |
| Massa | 2,91 M☉ |
| Radie | 4,65 R☉ |
| Luminositet | 226,31 L☉ |
| Temperatur | 9 082 K |
| Andra beteckningar | |
| Muhlifain, HR 4819, HD 110304, CD-48° 7597, SAO 223603, WDS 12415-4858, HIP 61932, GC 17262, CCDM J12415-4858. | |
Muhlifain eller Gamma Centauri (γ Centauri, förkortat Gamma Cen, γ Cen) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 2,17 och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,1 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 130 ljusår (ca 40 parsek) från solen.
Nomenklatur
Gamma Centauri har det traditionella namnet Muhlifain, inte att förväxla med Muliphein, som är Gamma Canis Majoris. Båda namnen kommer från samma arabiska ursprung.
Egenskaper
Gamma Centauri är listad som en blå underjättestjärna av spektralklass A1 IV. Individuellt anges parets klassificeringar ibland som A0 III, vilket skulle innebära att de redan har blivit jättestjärnor. Den har en massa som är ca 2,9 gånger större än solens massa, en radie som är ca 4,6 gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 226 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 9 080 K.
År 2000 var paret separerat med 1,217 bågsekunder vid en positionsvinkel på 351,9°. På det uppskattade avståndet till stjärnparet motsvarar detta ett linjärt avstånd på cirka 93 astronomiska enheter. Deras positioner har observerats sedan 1897, vilket är tillräckligt länge för att uppskatta en omloppsperiod på 84,5 år. Stjärnan Tau Centauri ligger relativt nära Gamma Centauri, med en uppskattad separation av 1,72 ljusår.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99): 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ Fabricius, C.; Makarov, V. V. (April 2000). "Two-colour photometry for 9473 components of close Hipparcos double and multiple stars". Astronomy and Astrophysics. 356: 141–145. Bibcode:2000A&A...356..141F.
- ^ Gray, R. O.; et al. (July 2006). "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample". The Astronomical Journal. 132 (1): 161–170. arXiv:astro-ph/0603770 . Bibcode:2006AJ....132..161G. doi:10.1086/504637.
- ^ Schaaf, Fred (2008). The brightest stars: discovering the universe through the sky's most brilliant stars. The Brightest Stars: Discovering the Universe through the Sky's Most Brilliant Stars. John Wiley and Sons. p. 262. Bibcode:2008bsdu.book.....S. ISBN 0-471-70410-5.
- ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966). Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds. The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities. University of Toronto: International Astronomical Union. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
- ^ Shaya, Ed J.; Olling, Rob P. (January 2011). "Very Wide Binaries and Other Comoving Stellar Companions: A Bayesian Analysis of the Hipparcos Catalogue". The Astrophysical Journal Supplement. 192 (1): 2. arXiv:1007.0425 . Bibcode:2011ApJS..192....2S. doi:10.1088/0067-0049/192/1/2.
- ^ https://www.universeguide.com/star/muhlifain. Hämtad 2018-03-11.
- ^ Kunitzsch, P., Arabische Sternnamen in Europa, Otto Harrassowitz, Wiesbaden, p.188
- ^ Kaler, James B. "MUHLIFAIN (Gamma Centauri)". Stars. University of Illinois. Hämtad 2011-12-31.
- ^ Mason, Brian D.; et al. (December 2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466–3471. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920.
Externa länkar
- https://www.universeguide.com/star/muhlifain
- https://web.archive.org/web/20150207170957/http://stars.astro.illinois.edu///sow//muhlifain.html
