Galileiska månar
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Galileiska månar och dess inverkan på dagens samhälle. Galileiska månar är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos såväl experter som amatörer, och genererat debatter och reflektioner inom ett brett spektrum av områden och discipliner. Genom historien har Galileiska månar spelat en avgörande roll i att forma händelser och berättelser, och påverkat hur människor interagerar med varandra och uppfattar världen omkring dem. I denna omfattande analys kommer vi att undersöka olika aspekter och aspekter av Galileiska månar, vilket ger en fullständig översikt som låter läsaren förstå dess betydelse och relevans idag.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna". Upptäckten anses betydelsefull för astronomin, då det var det första ovedersägliga beviset på himlakroppar som gick i omloppsbana runt en annan himlakropp än jorden.
Galilei gjorde den första observationen 7 januari 1610. Till en början kallade Galilei sin upptäckt Cosmica Sidera för att hedra sin beskyddare storhertigen Cosimo II de' Medici (1590–1621). På storhertigens förslag ändrade Galilei namnet till Medicea Sidera (de "mediceiska stjärnorna"), efter de fyra bröderna Medici: Cosimo, Francesco, Carlo och Lorenzo.
I mars 1610, mindre än två månader efter den första observationen, publicerade Galilei upptäckten i sin skrift Sidereus Nuncius. Skriften beskrev också hans tre första upptäckter med teleskopet: att månens yta inte är slät, att det finns många fler stjärnor än som kan ses med blotta ögat och att planeterna inte är lysande punkter som stjärnorna utan små lysande skivor.[1]
| Namn |
Bild | Diameter (km) |
Massa (kg) |
Densitet (g/cm³) |
Halv storaxel (km)[2] |
Siderisk omloppstid(d) [3] (relativ) |
Inklination (°) |
Excentricitet |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Io Jupiter I |
|
3660 × 3637 × 3631 |
893×1022 | 3,528 | 421800 | 1,769 (1) |
0,050 | 0,0041 |
| Europa Jupiter II |
|
3122 | 48×1022 | 3,014 | 671100 | 3,551 (2) |
0,471 | 0,0094 |
| Ganymedes Jupiter III |
|
5268 | 148×1023 | 1,942 | 1070400 | 7,155 (4) |
0,204 | 0,0011 |
| Callisto Jupiter IV |
.jpg)
|
4821 | 108×1023 | 1,834 | 1882700 | 16,69 (9,4) |
0,205 | 0,0074 |
Referenser
- ^ Weinberg, Steven (2016) . To Explain the World – The Discovery of Modern Science. Penguin Books. sid. 175–178. ISBN 978-0-141-98087-4
- ^ ”NaturalSatellites” (på engelska). IAU Minor Planet Center. Arkiverad från originalet den 20 maj 2011. https://archive.is/20110520031937/http://www.minorplanetcenter.org/iau/NatSats/NaturalSatellites.html. Läst 2 januari 2018.
- ^ ”Moons of Jupiter” (på engelska). NASA. https://www.nasa.gov/sites/default/files/files/Moons_of_Jupiter_Lithograph.pdf. Läst 2 januari 2018.
Se även
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
