Gösta Brännström
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Gösta Brännström, som har varit föremål för intresse och debatt inom flera områden. Gösta Brännström har fångat uppmärksamheten hos experter, proffs och allmänheten på grund av dess relevans och genomslagskraft inom olika områden i det dagliga livet. Genom historien har Gösta Brännström spelat en avgörande roll i utvecklingen av samhället, kulturen och tekniken, vilket väsentligt påverkat hur vi uppfattar världen omkring oss. I de följande raderna kommer vi att i detalj utforska de mest relevanta aspekterna av Gösta Brännström, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision av detta mycket viktiga ämne.
| Gösta Brännström | |
 | |
| Född | 6 oktober 1926[1] Jörns församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 7 mars 1997[1] (70 år) Skellefteå[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Sprinter |
| Redigera Wikidata | |
| Gösta Brännström | ||
| Friidrott, herrar | ||
| EM | ||
|---|---|---|
| Brons | Bryssel 1950 | Stafett 4x400 meter |
| Svenska mästerskap | ||
| Silver | 1953 | 200 meter |
| Silver | 1950 | 400 meter |
| Guld | 1951 | 400 meter |
| Silver | 1952 | 400 meter |
| Guld | 1953 | 400 meter |
| Guld | 1956 | 400 meter |
| Silver | 1957 | 400 meter |
Gösta Martin Brännström, född 6 oktober 1926 i Jörn, nuvarande Skellefteå kommun, död 7 mars 1997 i Skellefteå, var en svensk sprinter (400 m). Han tävlade för Skellefteå AIK. Brännström utsågs 1952 till Stor grabb nummer 155 i friidrott.
Gösta Brännström var vid EM 1950 med och tog bronsmedalj i stafett 4x400 m. Han delade det svenska rekordet på 400 m åren 1953 till 1958. Han tog tre SM-guld på 400 m åren 1951 till 1956.
Gösta Brännström är begravd på Skogskyrkogården i Skellefteå.[2]
Karriär
Vid EM i friidrott i Bryssel 1950 var Gösta Brännström med i det svenska stafettlaget på 4x400 m (de andra var Lars-Erik Wolfbrandt, Tage Ekfeldt och Rune Larsson) som vann bronsmedaljen.
År 1951 vann Brännström SM på 400 m med tiden 48,2.
Vid OS 1952 i Helsingfors deltog han på 400 m men blev utslagen i försöken.
Vid SM 1953 vann han ytterligare ett guld på 400 m (tid 47,7). Den 12 september 1953 tangerade han Lars-Erik Wolfbrandts svenska rekord på 400 m (47,4). Rekordet skulle sedan komma att först tangeras och sedan förbättras ytterligare av Alf Petersson 1958.
Gösta Brännström vann SM på 400 m en tredje gång år 1956, på 48,3.
Referenser
Källor
- Gösta Brännström på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896–2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
- Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: Bengt Holmberg/TextoGraf Förlag. 2009
- Swedish Athletic Page
- Stora grabbar
Noter
- ^ Sveriges Olympiska Kommitté, Idrottar-ID Sveriges Olympiska Kommitté: g/gosta-brannstrom.
- ^ ”Gösta Martin Brännström”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/skelleftea-pastorat/skogskyrkogarden/uv/gosta-martin-brannstrom-274d6. Läst 13 februari 2024.