Fruktgömme

I den här artikeln vill vi fördjupa oss i ämnet Fruktgömme och utforska alla dess dimensioner. Fruktgömme har varit ett ämne av konstant intresse genom historien, med flera angreppssätt och analyser från olika discipliner. Från sitt ursprung till nutid har Fruktgömme spelat en avgörande roll i människors liv och samhällsutveckling. I den här artikeln vill vi undersöka Fruktgömme ur olika perspektiv och analysera dess inverkan på kultur, politik, vetenskap, konst och vardagsliv. Vi hoppas att den här artikeln fungerar som en omfattande guide för att förstå vikten och relevansen av Fruktgömme i den moderna världen.

Plattat fruktgömme med långt spröt hos Carex bohemica.
Runt fruktgömme med kort spröt hos Carex flava.
Runda fruktgömmen med långa spröt hos Carex vesicaria.

Fruktgömme är den av ett förblad formade flaskliknande bildning, vilken hos arterna i starrsläktet omsluter först honblomman och senare den nöt som denna bildar. Fruktgömmet är mycket viktigt vid artbestämningen av en starr. Den viktigaste uppdelningen är mellan starrarter med två märken på pistillen, där formen på fruktgömmet blir plattat, och mellan de med tre märken, där formen på fruktgömmet blir trekantigt till rundat.

Eftersom starr är antingen monoika (med skilda han- och honax) eller dioika (med skilda han- och honplantor) sitter alltid fruktgömmen samlade för sig, i honax, oftast helt utan några hanblommor. Några arter har ax med hälften han- och hälften honblommor.

Se även

Referenser

  1. ^ Krok, Thorgny O.B.N. och Sigfrid Almquist (2001). Svensk flora: fanerogamer och ormbunksväxter (tjugoåttonde, omarbetade upplagan, bearbetad av Lena Jonsell och Bengt Jonsell). Liber Utbildning. Libris 8198046. ISBN 91-47-04992-8