Sigfrid Almquist

Idag är Sigfrid Almquist ett ämne av stort intresse och relevans i samhället. Med tiden har Sigfrid Almquist blivit ett ämne som väcker nyfikenhet och debatt inom olika områden. Oavsett om det är på det vetenskapliga, sociala, politiska eller kulturella området har Sigfrid Almquist lyckats fånga uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och yrken. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de olika aspekterna relaterade till Sigfrid Almquist, och analysera dess betydelse, återverkningar och möjliga konsekvenser för framtiden. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att fördjupa oss i en djup analys av Sigfrid Almquist, med syftet att belysa detta ämne som fortsätter att generera intresse och kontroverser.

Sigfrid Almquist
Sigfrid Almquist
Sigfrid Almquist
Född15 februari 1844
Sverige Stockholm, Sverige
Död18 oktober 1923 (79 år)
Bosatt iSverige
NationalitetSvensk
ForskningsområdeBotanik
InstitutionerHögre realläroverket i Stockholm
Alma materUppsala Universitet

Sigfrid Oskar Immanuel Almquist, född 15 februari 1844 i Stockholm, död 18 oktober 1923, var en svensk skolman, läroboksförfattare och botaniker. Han var sonson till Eric Abraham Almquist och bror till Ernst Almquist.

Biografi

Almquist blev student vid Uppsala universitet 1862 och filosofie doktor 1869. Han var 1870–1880 lärare vid Beskowska skolan och 1880–1909 lektor i naturalkemi vid Högre realläroverket i Stockholm. Almquist förordnades till rektor där 1891, vilket han var till 1906. Han var lärare vid Högre lärarinneseminariet åren 1875–1892. Almquist gjorde sig känd genom sina stora kunskaper i naturvetenskapen samt utarbetade flera läroböcker. Han utgav tillsammans med Thorgny Krok Svensk flora för skolor I. Fanerogamer (1883; första upplagan), II. Kryptogamer (1886; första upplagan). Hans botanisk-vetenskapliga verksamhet har varit riktat på utredandet av de så kallade kritiska växtsläktena inom svenska floran. Almquist visade även intresse för pedagogiska och andra samhällsfrågor samt var ordförande i Pedagogiska sällskapet.

Sigfrid Almquist var son till sedermera kyrkoherden i Skogstibble Oskar Almquist och hans hustru Johanna Johansson. var gift med Sofi Almquist, även hon läroboksförfattare och skolföreståndare. Hon grundade Almquistska samskolan på Nybrogatan 19–21 i Stockholm, som hon ledde till 1915.

Auktorsnamnet Almq. kan användas för Sigfrid Almquist i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Bibliografi

  • Lärobok i naturkunnighet (I. Läran om växterna och djuren, skriven tillsammans med Nils Gerhard Wilhelm Lagerstedt, 1878, sjätte upplagan 1902; II. Läran om den oorganiska naturen, 1880, femte upplagan 1896)
  • Lärobok i botanik (1882–83, tredje upplagan 1898)
  • Svensk flora för skolor (I. Fanerogamer, tillsammans med Thorgny O.B.N. Krok 1883; nionde upplagan 1903)
  • Geografi för folkskolan (1886; femte upplagan, åttonde avtr. 1900)
  • Kurs af kemiska försök (tillsammans med Roland Nordenstam, 1886, fjärde upplagan 1898)

Källor

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata