I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Frihetsbron, Zagreb och dess många implikationer i dagens samhälle. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Frihetsbron, Zagreb varit föremål för debatt och analys inom olika områden. Genom åren har Frihetsbron, Zagreb visat sig vara ett ämne av intresse inte bara för specialister och akademiker, utan även för allmänheten. Genom denna artikel kommer vi att försöka belysa de mest relevanta aspekterna av Frihetsbron, Zagreb, analysera dess utveckling över tid och undersöka de olika perspektiven som finns på detta ämne. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande upptäcktsresa om Frihetsbron, Zagreb och dess många aspekter!
Frihetsbron | |
Frihetsbron år 2014. | |
Officiellt namn | Most slobode |
---|---|
Plats | ![]() |
Korsar | Sava |
45°47′21.51″N 15°58′46.53″Ö / 45.7893083°N 15.9795917°Ö | |
Konstruktionsdata | |
Total längd | 805 meter[1] |
Bredd | 19,4 meter[1] |
Längsta spann | 100 meter[1] |
Arkitekt | Krunoslav Tonković[2] |
Datum | |
Öppnade | 1959[1] |
Trafik | |
Trafikslag | Biltrafik |
Antal vägbanor | 4 |
Frihetsbron (kroatiska: Most slobode) är en bro i Zagreb i Kroatien. Den går över Sava och förbinder stadsdelarna Trnje och Novi Zagreb.
Frihetsbron är en bågbro med fyra körfält, två i vardera riktning, och gång- och cykelbanor. Većeslav Holjevac-avenyn passerar över bron som är en av Zagrebs mest centrala broar över Sava.