I dagens värld har Centralposthuset, Zagreb blivit allt mer relevant. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess betydelse i historien, dess inflytande inom yrkesområdet eller dess relevans i vardagen, har Centralposthuset, Zagreb fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Centralposthuset, Zagreb lämnat en outplånlig prägel på världen och har genererat oändliga debatter, reflektioner och studier som försöker förstå dess sanna innebörd. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Centralposthuset, Zagreb, från dess ursprung till dess inverkan på den moderna världen, för att belysa detta relevanta och fascinerande ämne.
Centralposthuset | |
Posthus | |
Centralposthuset i Zagreb 2010.
| |
Officiellt namn | Glavna pošta |
---|---|
Land | ![]() |
Ort | Zagreb |
Adress | Jurišićeva 13 |
Koordinater | 45°48′45″N 15°58′52″Ö / 45.81250°N 15.98111°Ö |
Arkitekt | Ernő Foerk och Gyula Sándy |
Ägare | Kroatiska posten |
Byggstart | 1903 |
Invigd | 12 September 1904 |
Arkitektonisk stil | Ungersk secession |
Centralposthuset (kroatiska: Zgrada glavne pošte) eller Centralpostspalatset (Palača glavne pošte) är ett posthus i stadsdelsområdet Nedre staden i Zagreb i Kroatien. Den kulturmärkta byggnaden uppfördes 1903-1904 i ungersk secessionsstil och är den Kroatiska postens huvudkontor. Både byggnaden och inrättningen kallas för Centralposten (Glavna pošta).
I byggnaden ligger Museet för post- och telekommunikationer (Muzej pošte i telekomunikacija) som sedan 1997 är öppet för allmänheten.
Det första statliga postkontoret i den dåvarande österrikiska provinsen Kroatien startade sin verksamhet 1831. Den allt mer ökande postvolymen, införandet av telegraf 1850 och offentligt telefonsystem 1887 skapade ett behov av ett nytt postkontor. De ungerska arkitekterna Ernő Foerk och Gyula Sándy gavs i uppdrag att projektera den nya byggnaden.
Konstruktionen av den 3 950 m2 stora byggnaden startade 1903 och den 12 september året därpå kunde verksamheten öppna. 1930 års tillbyggnad av en tredje våning innebar att byggnadens ursprungliga exteriör kom att förändras då dess tureller försvann i processen.
Den 14 september 1941 skadades byggnadens interiör delvis sedan kommunistiska motståndsmän låtit en bomb brisera vid dess telefonväxel. Attentatet var ett sabotage mot den sittande fascistiska och nazi-vänliga Ustaša-regimen och dess administration i dåvarande Oberoende staten Kroatien.
Centralposthuset i Zagreb finns avbildat på frimärken i valören 2,30 HRK utfärdade av den Kroatiska posten 2004 samt frimärken i valören 0,70 EUR utfärdade av den Österrikiska posten 2012.