Fredrik Hasselquist

I den moderna världen tar Fredrik Hasselquist en grundläggande roll i vårt samhälle! Vare sig genom sin påverkan på kultur, konst, politik eller teknik har Fredrik Hasselquist satt en outplånlig prägel på mänsklighetens historia. Från antiken till den digitala tidsåldern har Fredrik Hasselquist varit föremål för studier, beundran och kontroverser. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Fredrik Hasselquist på olika aspekter av vardagen, analysera dess inflytande i det förflutna, dess relevans i nuet och dess möjliga återverkningar i framtiden. Vi kommer att börja med att undersöka den historiska innebörden av Fredrik Hasselquist, och sedan fördjupa oss i dess betydelse idag och projicera dess möjliga utveckling under de kommande åren. Gör dig redo att upptäcka ett oändligt universum av möjligheter runt Fredrik Hasselquist!

Fredrik Hasselquist
Född3 januari 1722[1][2]
Törnevalla socken[2], Sverige
Död9 februari 1752[1] (30 år)
Izmir[3]
Medborgare iSverige[3]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningBiolog, naturvetare[3], läkare[3], ornitolog, upptäcktsresande[4], botaniker, forskningsresande[3]
Redigera Wikidata

Fredrik Hasselquist, född 3 januari 1722 i Törnevalla, död 1752 i byn Buca utanför Smyrna, var en svensk naturforskare och läkare och en av Linnés lärjungar.

Biografi

Studier

Fredrik Hasselquists far var komminister i Törnevalla. Han kunde gå i Katedralskolan Linköping tack vare ekonomisk hjälp från prästerskapet. År 1741 inskrevs han i Östgöta nation vid universitetet i Uppsala. Den begåvade men medellöse ynglingen hade där turen att bli "upptäckt" av Linné, som såg till att Hasselquist fick ekonomiskt stöd till sina studier. Han kunde så småningom avlägga sin doktorsgrad 1749.

Verksamhet som naturforskare

Linné hade nämnt för sina studenter att Palestinas naturalhistoria var försummad. Hasselquist anmälde sig villig att bli Linnés Palestinaforskare. I augusti 1749 avseglade han ombord på Levantkompaniets stolthet Ulrica via Göteborg mot Smyrna (Izmir). Väl framme i Turkiet gjorde han en hel del botaniska exkursioner på landsbygden. Men det var ju till Palestina han skulle, och nästa etapp på vägen dit företogs i maj 1750 då han kom till Egypten. Förutom sitt vetenskapliga arbete tog han hand om svenska handelsintressen på platsen, eftersom Sverige saknade konsulära beskickningar i landet. Han skickade kontinuerligt redogörelser till Sverige för publicering i Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar. Uppenbarligen höll arbetena hög klass eftersom Hasselquist 1750 invaldes som ledamot i Vetenskapsakademien och 1751 i Vetenskapssocieteten i Uppsala.[5]

Förvåren 1751 kom Hasselquist äntligen fram till Palestina. Där samlade han under några hektiska veckor in cirka 600 växter samt sällsynta stenar och insekter. Han sände hem frön bland annat av vildrosen Rhamnus Spina Christi, som enligt Hasselquist var den växt som Kristi törnekrona var gjord av.

Hasselquist kunde av olika skäl inte stanna länge i Palestina. I maj 1751 återvände han via Rhodos och Cypern till Izmir. Den lungsjukdom (tuberkulos), som han hade redan innan han for hemifrån, började nu att förvärras alltmer. Men han arbetade målmedvetet trots sin sjukdom och grundade ett vetenskapligt sällskap i Izmir, där han blev medelpunkten i stadens kulturella europeiska kretsar. I väntan på respengar hem kurerade han sig i byn Buca. Tuberkulosen tog dock snabbt överhanden och Hasselquist avled redan våren 1752. Han begravdes i närvaro av den europeiska kolonin, men gravplatsen har i efterhand inte stått att finna.

Hasselquists samlingar kunde efter mycket trassel sändas till Sverige. Bland annat fick drottning Lovisa Ulrika rycka in och ordna med ekonomiska och praktiska åtaganden för att den värdefulla samlingen skulle komma till Drottningholms slott. Linné utgav senare (i Hasselquists namn) boken Iter Palestinum eller Resa till det heliga landet, som baseras på resenärens anteckningar.

Auktorsnamn

Auktorsnamnet Hasselq. kan användas för Fredrik Hasselquist i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken

Källor

Noter

  1. ^ Fredric Hasselquist, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12645.
  2. ^ Törnevalla kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00395/C/3 (1714-1754), bildid: C0018750_00090, sida 152, läs online, läst: 7 juli 2019.
  3. ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 117503355, läst: 9 april 2023.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.
  5. ^ Hasselquist, Fredrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

Vidare läsning

  • Silverbark, Thord (2008). Doktor Hasselquists resa: Linnélärjungen i Mellersta östern 1749-1752. Stockholm: Alhambra förlag. Libris 10863321. ISBN 978-91-86063-00-9 (inb.) 
  • Stålberg, Sabira & Svanberg,, Ingvar (2021). "Fredrik Hasselquist. Linnélärjungen som utforskade Anatolien, Egypten och Palestina" i Dragomanen. Årsskrift för svneska forskningsinstitutet i Istanbul. 2021
  • von Sydow, Carl-Otto (1969–71) "Fredrik Hasselquist" i Svenskt biografiskt lexikon 18.

Externa länkar

Auktoritetsdata