I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Fredrik Bergenholtz och utforska dess ursprung, utveckling och relevans idag. Från början till nutid har Fredrik Bergenholtz spelat en grundläggande roll inom olika områden och påverkat livet för miljontals människor runt om i världen. Utefter dessa linjer kommer vi att reda ut de mest relevanta aspekterna relaterade till Fredrik Bergenholtz, och analysera dess inflytande på samhälle, kultur och vetenskap. Likaså kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som finns kring Fredrik Bergenholtz, för att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.
Fredrik Bergenholtz | |
![]() | |
Född | 8 oktober 1858[1] Högsby församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 16 augusti 1930[2] (71 år) |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Jurist |
Befattning | |
Krigskommissarie[1] Kansliråd[1] Landshövding i Västernorrlands län (1909–1911)[1] | |
Maka | Ada Hanna Maria Ährling[1] |
Redigera Wikidata |
Fredrik Engelbert Bergenholtz, född den 8 oktober 1858 i Högsby socken, Kalmar län, död den 16 augusti 1930 i Danderyds församling,[3] var en svensk ämbetsman.
Bergenholtz tog hovrättsexamen vid Lunds universitet 1885 och blev länsnotarie i Västerbottens län 1893. Kansliråd i Lantförsvarsdepartementet blev han 1901, och var expeditionschef där 1904–1909, och landshövding i Västernorrlands län 1909–1911 samt generalkrigskommissarie 1911–1925. Under den långa följd av år Bergenholtz var knuten till det gamla Lantförsvarsdepartementet och Arméförvaltningen, utförde han ett betydande arbete bland annat för genomförandet i administrativ hänseende av 1901 och 1914 års härordningar. Han blev ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1904. Bergenholtz är begravd på Djursholms begravningsplats.