Idag vill vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Fogdö kyrka. Oavsett vad det betyder för varje person, är Fogdö kyrka ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljoner runt om i världen genom åren. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Fogdö kyrka varit en ständig diskussionspunkt och ett ämne av intresse för både forskare, entusiaster och nyfikna. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Fogdö kyrka, analysera dess betydelse i olika sammanhang och dess utveckling över tid. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lär dig om Fogdö kyrka!
Fogdö kyrka | |
Kyrka | |
Fogdö kyrka
| |
Land | Sverige |
---|---|
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Strängnäs stift |
Församling | Vårfruberga-Härads församling |
Koordinater | 59°25′24.49″N 16°53′51.26″Ö / 59.4234694°N 16.8975722°Ö |
Invigd | 1100-talet |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003394 |
Fogdö kyrka är en kyrkobyggnad i Vårfruberga-Härads församling (gamla Fogdö socken) i Södermanland, belägen ca 9 km nordväst om Strängnäs och som tillhör Strängnäs stift.
Under 1100-talet uppfördes en kyrka med måtten 12 x 7,5 meter och med ett torn i väster. Under denna period kom även nunnor dit, för att i anslutning till kyrkan leva ett klosterliknande liv. Kyrkan fungerade både som sockenkyrka och klosterkyrka under denna tid. Om detta vittnar en låg igensatt port i sydfasaden - "nunneporten".
Under 1200-talet utvidgades koret för att bättre kunna tjäna nunnekonventets korgudstjänst. Vid denna tid tycks en cistercienserskolad byggherre ha varit anlitad, vilket murarna vittnar om. Ganska snart kom dock nunnorna att lämna kyrkan för ett nybyggt kloster vid Mälarens strand: Vårfruberga kloster. Den renovering som påbörjades vid Fogdö kyrka kom bara att omfatta koret, innan man alltså övergav kyrkan och intilliggande klosterbyggnader i söder och flyttade till Kungsberg.
Kyrkan användes sedan enbart som sockenkyrka. Under 1300- och 1400-talen kom Bergshammars och Hesselbyholms sätesgårdar att få betydelse för kyrkans vidare vård och försköning. Kyrkan försågs med målningar, östfasad, valv och ett högre torn.
Under 1500-talet byggdes en tornspira. Färgade glasrutor sattes upp i östfönstret med "det brutala" riksrådet Bengt Nilssons (Färla) vapen.
På 1600-talet byggdes ett gravkor i söder åt familjen Posse på Bergshammar. Under denna tid tillkom även en sakristia. Det var änkan Catharina Elisabeth Kurck som låg bakom denna utvidgning.
Under 1800-talet förändrades utseendet på gravkorets tak. Den nuvarande ingången tillkom i tornet (1889).
År 2000 blev kyrkans fasad helt renoverad. Fönstren målades och ett nytt tak lades på. Det Sackska gravkoret återfick sin röda färg och tidigare hörn- och fönsterkedjor. Invändigt har koret rengjorts, liksom vapenhuset och torntrappan. Kyrkan har även återfått blinderingarna på den övre östgaveln. Det lilla Thörnflychtska gravkoret renoverades också utvändigt.
Manual |
Gedackt 8' |
Principal 4' |
Flöjt 4' |
Kvinta 3' |
Oktava 2' |
Trumpet 8' |
Scharf III |
Ursprunglig disposition:
Manual C-f³ | Pedal C-g° |
Borduna 16', B/D | bihängd |
Principal 8', B/D | |
Dubbelfleut 8', B/D | |
Fleut d'Amour 8' (fr. c°) | |
Fugara 8' (fr. c°) | |
Octava 4' | |
Fleut 4' | |
Qvinta 3' (eg. 2 2/3') | |
Octava 2' | |
Trompet 8', B/D |
Nuvarande disposition:
Manual C-g³ | Öververk C-g³ | Pedal C-f¹ | Koppel |
Borduna 16', B (C-H) /D c°-g³) | Fugara 8' | Subbas 16' (1950) | Öververk/manual |
Principal 8' | Flûte d'amour 8' | Gedackt 8' (1950) | Manual/Pedal |
Dubbelflöjt 8' | Principal 4' (1950) | Koralbas 4' (1950) | Öververk 16' /öververk |
Oktava 4' | Gemshorn 4' (1950) | Öververk 4' /manual | |
Flöjt 4' | Blockflöjt 2' (1950) | ||
Kvinta 2 2/3' | Kvinta 1 1/3' (1950) | Tremulant | |
Oktava 2' | Ters 4/5' (1950) | ||
Mixtur III ch. (1950) | 2 fria kombinationer | ||
Trumpet 8' | Crescendosvällare | Registersvällare |
|