I dagens värld är Flyktingloppet ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet och intresse. Oavsett om det är på grund av sin relevans i samhället, sin påverkan på det dagliga livet eller på grund av sin betydelse i historien, har Flyktingloppet blivit en fråga för diskussion och analys inom olika områden. Från det akademiska området till det sociala området har Flyktingloppet väckt intresse hos yrkesverksamma, forskare, aktivister och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Flyktingloppet för att förstå dess innebörd, dess betydelse och vilken roll den spelar i vår nuvarande verklighet.
| Flyktingloppet | |
| Sport(er) | Längdskidåkning |
|---|---|
| Plats | Nordli, Norge-Gäddede, Sverige |
| Tidpunkt | april |
| År | 1950- |
Flyktingloppet, på nynorska och bokmål: flyktingerennet, är en skidtävling i klassisk stil som man åker från Norge till Sverige. Loppet, som genomförts sedan 1950, åks till minnet av de flyktingar som under andra världskriget flydde från Norge över Kölen.[1] Från och med 1964 finns det en damklass. Loppet har haft mer än 2 000 deltagare under 2000-talets första decennium och har också en elitklass.
Starten sker i Nordli i Norge och målgången sker efter 44 km i Gäddede i norra Jämtland. Loppet följer i stort sett den väg som flyktingarna tog under kriget. Banan är kuperad med nästan 300 meters höjdskillnad. Banan går i början upp på fjället ovanför trädgränsen och därefter är det alpina utförslöpor några kilometer. Mot slutet en brant signing på 4 kilometer upp mot Muruhatten och sedan utför i 7 kilometer.
År 1977 delades segern i herrarnas lopp av de norska åkarna Oddvar Brå och Magne Myrmo.
Prisutdelningen sker i Gäddede kyrka.
Vår och sommar genomförs ett terränglopp, kallat Portfjelløpet, och en cykeltävling, kallad Flyktingerittet, i samma område. Tillsammans utgör de tre loppen Flyktingtrippeln.