Numera är Flyghamnsstyrelsen ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Med tiden har det blivit en diskussions- och debattpunkt mellan experter och vanliga medborgare. Dess genomslag har märkts inom olika områden, från politik till populärkultur. Flyghamnsstyrelsen har väckt många människors intresse på grund av dess inflytande på våra liv och dess förmåga att skapa betydande förändringar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Flyghamnsstyrelsen, undersöka dess implikationer, dess utveckling över tid och dess betydelse idag.
Flyghamnsstyrelsen bildades 1928 av Stockholms stad och verkade till 1946, med ansvar för bland annat Lindarängens flyghamn och etableringen och driften av Bromma flygfält. Ordförande var under hela dess verksamhet borgarrådet Yngve Larsson.
Stockholms stad förvärvade 1923 Lindarängens flyghamn, som anlagts två år tidigare av Svensk Lufttrafik. Driften överläts initialt på Kungliga svenska aeroklubben, men övertogs 1928 av staden, då Flyghamnsstyrelsen grundades.
Den begränsade civila landbaserade flygverksamheten på Ladugårdsgärde hade flyttats i början av 20-talet till Barkarby flygfält utanför stadsgränsen, och Lindarängen var vid styrelsens bildande den enda civila flygplatsen i Stockholms stad. Ansvarig tjänsteman för flyghamnen var hamndirektören. Flyghamnsstyrelsen hade även ansvar även för sportflygfälten i Skarpnäck och Skå-Edeby flygfält samt planeringen av Bromma flygfält, som invigdes 1936.
Hösten 1940 byggde Flyghamnsstyrelsen ett fårstall i flygfältets västra del med plats för 300 får, vilka inköptes från Gotland, samt anställde en fåraherde. Efter lamningen betade som mest 750 får på flygfältet. Fåren avvecklades i oktober 1948.
I mitten av 1940-talet genomförde Yngve Larsson ett byte med staten av Bromma flygplats mot Gärdet. Bromma övergick i statlig regi och stadens flyghamnsstyrelse avvecklades.
|