Flaggunderofficer
I den här artikeln kommer vi att utforska ett brett utbud av idéer och koncept relaterade till Flaggunderofficer. Från dess ursprung till dess nuvarande tillämpningar har Flaggunderofficer varit ett ämne för intresse och debatt inom olika områden. Vi kommer att analysera dess betydelse i det samtida samhället, såväl som dess inflytande på utvecklingen av olika discipliner. Genom forskning och intervjuer med experter kommer vi att försöka belysa de mest relevanta aspekterna relaterade till Flaggunderofficer, vilket ger våra läsare en mer komplett och djupgående vision av detta ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Flaggunderofficer var till 1972 en grad i den svenska flottan och kustartilleriet motsvarande fanjunkare i armén. Graden infördes 1761 och bestod till 1824. Den återinfördes 1841 och avskaffades återigen 1972.
Flaggunderofficerare tilltalades med specialbenämningar beroende på den yrkesavdelning de tillhörde. I flottan sålunda: flaggkonstapel, flaggskeppare, flaggstyrman, flaggmaskinist, flaggtelemästare, flaggradiomästare, flaggartillerimästare, flaggskeppsmästare, flaggrustmästare, flaggtorpedmästare och flaggkvartersman. I kustartilleriet: Styckjunkare, flaggjunkare, flaggmaskinist, flaggrustmästare och stabstrumpetare.
-
Gradbeteckning m/1925 för flaggunderofficer (flaggstyrman). Armémuseum.
